Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 101. Booker Washington. För Läseboken av Ruth Englund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Innan jag kom till Hampton», säger han själv, »delade
jag de flestas mening, att uppfostran skulle vara till för att
göra livet angenämt och behagligt, och att den, som inhämtat
bokliga kunskaper, inte skulle befatta sig med kroppsarbete.
Men i Hampton lärde jag mig inte bara inse, att allt arbete
adlar mannen, utan jag lärde mig också älska det. Jag lärde
mig skatta det högt, inte bara på grund av dess ekonomiska
värde, utan för den självaktning och det oberoende, som
arbetet i och för sig skänker. I denna skola fick jag först en
aning om vad det vill säga att föra ett oegennyttigt liv.
Och jag blev övertygad om att de människor äro de
lyckligaste, som arbeta på att göra andra till nyttiga och
förnöjda medborgare.»
När Booker Washington kom till Malden, hade han från
första stund sitt mål klart. Han ville lära sitt folk, att
bokliga kunskaper inte var det, som man bäst behöver här
i världen.
»Klockan åtta om morgnarna började jag mitt arbete»,
berättar han, »och i regel var jag inte färdig med det förrän
klockan tio på kvällen. Förutom allt skolarbete lärde jag
mina elever att kamma och vårda sitt hår samt hålla ansikte,
händer och kläder rena. Särskild uppmärksamhet ägnade
jag åt konsten att använda bad och tandborste. Under hela
min verksamhet som lärare har jag noga studerat
tandborstens betydelse, och jag är övertygad om att det finns få av
civilisationens små medel, som ha ett större värde än just
tandborsten.»
Efter att ha skött denna skola några år kallades Booker
Washington som lärare till Hampton, där han själv hade
fått sin utbildning.
Det fanns många negrer, som innerligt gärna skulle velat
gå i Hamptons skola, men de voro för fattiga. För deras
skull anordnades nu under Booker Washingtons ledning en
aftonskola. Två timmar varje dag erhöllo eleverna i denna
klass undervisning, men dessförinnan måste de ha gjort ett
dagsverke på tio timmar för skolans räkning. Lönen för
detta arbete översteg något kostnaden för dessa lärjungars
mat och husrum. Det som blev över förvarades på skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
