Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilja de gälla endast så länge skalden, i glömska af lifvets
mångfaldiga kraf, svingar sig upp i den poetiskt glada
sinnlighetens verld, i den verld, som han sjelf danat
såsom en sammansättning af lifvets högtidsstunder. Genom
denna reflexionslösa glädje betages det sinnliga dess
materiella tyngd och får en sväfvande lätthet, som gör, att
det liksom en af luftdraget buren fjäder höjer sig öfver
en granntyckt morals område. Äfven hos Bellman
påträffas sådana sånger. Men brister dem naiviteten, så äro
dylika visor ur moralisk och poetisk synpunkt lika
förkastliga. Exempel derpå lemnar sjelfva Beranger, när
— såsom det hos honom händer — i målningen af det
sinnliga en kall reflexion lyser fram, när skalden af sina
bilder gör maximer och i medveten cynism godtar sig i
utmålandet af den sinnliga lustan.
Här visar sig tydligen den stora skillnaden mellan
den moderna uppfattningen å ena sidan samt den
pan-och polyteistiska å den andra. Anakreon och Hafiz
kunde utan vidare sätta lifvets högsta mål i njutningen.
Inom den kristna verldsåskådningen är deremot
sinnlighetens upphöjande till kult liktydigt med försjunkande i
grof liderlighet. Men liksom kristendomen bevisar sin
universella karakter just derigenom, att hon kan upptaga
och öfvervinna det som synes mest strida mot hennes
väsen; så är det ock möjligt, att genom de medel, denna
ståndpunkt erbjuder, gifva åt den sinnliga njutningen
äfven i dess gröfre uppenbarelser en poetisk form.
Ser man uteslutande på ämnet för Bellmans sånger,
eller på beskaffenheten af de situationer han skildrar, så
torde man kunna säga, att ingen skald i gröfre former
framställt njutningen; — vi bortse nemligen här från alla
sådana litterära alster, som, om de än kunna hafva
litteratur-historisk märklighet, dock sakna allt poetiskt värde.
Man har kallat Bellman ”rummel-lifvets skald;” och
onek-ligt är, att han framställt ruset i alla dess grader, ända
ned till den mest äckliga. De Bellmanska hjeltarnas rus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
