Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 20 —
större och drager allt flere partiklar in 1i sitt
system. Det händer kanske därunder, att det
innehåll som författaren sökt fånga i en novell på
långa sidor, det koncentrerar sig alltsamman i
en dikt på några rader, som i sin poetiskt rika
form icke låtsar något om att den sparar på
ord. Gellerstedts och Heines småstycken, några
af Snoilskys sonetter, erbjuda goda exempel på
stämningar i koncentrerad form, ofta med en
liten novell innesluten, en skymt af en människa
och ett människoöde. — I smått och i stort, om
området är en liten idyll eller det är alltet,
arbetar diktningen på att lägga någon del af lifvet,
som vi icke annars kunna öfverskåda, i
perspektiv.
Verkligheten ligger till hvardags för oss som
en hopgyttrad massa af isolerade, förströdda,
liksom sofvande ting, och det är endast i
ögonblick af större andlig spänstighet och högre lif
som vi kunna bibehålla den i den kristalliniskt
ordnade, klara form, som är den sanna, nakna
verkligheten." Till belysning af denna öfvergång
+ Ilvad är »diktningens slöja»? Till hvardags är lifvet
undanskymdt för oss som af ett töcken, bildligt taladt, och
på så sätt, alt visserligen vårl yttre öga har utsikten fri, men
själen icke kan fatlta och sammanhålla allt, icke kan se annat
än här och vär ett fragment af verkligheten, Vi gå genom
etl landskap som våra sinnen uppfatta, men utan att själen
öppnar sig för dess skönhet. Och när själen öppnar sig, då
manar den fram till sig allt och ser och hör det allt
tillsammans och känner det som om en skiljevägg kommit bort, Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
