Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hassli-dalen och Svenska invandringen. Rosenlaui. Grimsel. Dystra utsigter. Rhones ursprung. Die Waldstedten. Grütli och dess hjeltar. Lif i Schwyz. Tvenne typer af conservatismen. Söndag på Rhigi. Nicholas de Flue. Lif i Zürich. Einsiedeln, dess pilgrimer och lärare. Zwingli. Mitt hem i Zürich. Afresa till Basel. Missionsanstalten och missionären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
med brokiga fjädrar, som betåcker sin kull med skyddande
vingar. Småningom blir dalen trängre och liksom toniare,
mer idyllisk, men den återtager storartade proportioner i
det den öppnar sig mot nejden, der Tkunersjön ligger i
grönskande krans omgifven af Oberlandets is-jettar. Ännu
en gång: — res till Thun, om du det kan, och res dit
från denna sida — jag tror icke att du kan se något mer
storartadt skönt på jorden. Mig påminte utsigten en i
Sverige, den nemligen af IVettern med Jönköping vid dess
strand, då man kommer ned ur Ostergöthlands skogspass.
Ja, men du Irar der inga snöiga alper till bakgrund.
Ännu aldrig har jag tillbringat en underligt skönare
afton, än den sednaste vid Tliunersjöns strand. Föhn —
Schweits’s Sirocco — susade orolig i de höga träden af
"la Chartreuse" och ett stort oväder, som sammandragit sig,
laddade ur sig i blixtrar, flammande på alla sidor omkring
oss, oeh det utan åska och med blott ett par droppar regn.
När vi återvände mot staden hade det klarnat, klockorna
ringde ur den lilla staden, och som ett fridens budskap
uppsteg månen ur det stora molnet, som nu drog sig
tillbaka bakom alperna. Vi väntade, ovädret för morgondagen
och fästets fysionomi på förmiddagen lofvade ingenting
godt; men vid middagstiden försvunno molnen och farten
öfver Thunersjön var skön som en scen ur "Zauberring."
Stående på däcket tillslöt jag emellanåt ögonen för att
liksom innerligare känna och smaka den makalösa ljuflighetcn
af luften, genom hvilken jag tyckte mig flyga; och när jag
åter öppnade dem, se, då flög jag verkligen genom den
etherljusa rymden mot de glänsande snöhvita höjderna,
som trädde fram i stilla höghet och andades friskhet emot
oss. Alla föremål lyste, men genom en skär gaz-slöja, lik
den, som den "Indianska sommaren" breder öfver
Nord-Amerikas landskap. Det var likt ett féeri, det var
förtrollande skönt. Man ville ej tala, ej röra sig, endast se
och förnimma. Min vän och reskamrat kände det såsom
jag, och äfven, tror jag, alla andra ombord, ty djup
tystnad rådde. Och vinden var stilla, sjön låg som en spegel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
