Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hassli-dalen och Svenska invandringen. Rosenlaui. Grimsel. Dystra utsigter. Rhones ursprung. Die Waldstedten. Grütli och dess hjeltar. Lif i Schwyz. Tvenne typer af conservatismen. Söndag på Rhigi. Nicholas de Flue. Lif i Zürich. Einsiedeln, dess pilgrimer och lärare. Zwingli. Mitt hem i Zürich. Afresa till Basel. Missionsanstalten och missionären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
glaciern på (Erlenberget; båda förena sig och störta under
döfvande dunder i djupet, ur hvilket uppstiger ett digert
moln af vattenstoft. Vid middagstiden — just då vi voro
der — kastar solen en strålande regnbåge öfver den dunkla
klyfta, genom hvilken fallet nedstörtar, och den hvälfver
sig i verkligen bländande prakt mot den mörka
klippgrunden. Vinden var häftig på bron öfver fallet och dref
vattenstoftet öfver oss. Bestänkta, men förtjusta, lemnade
vi det stora, skönt-vilda skådespelet för att fortsätta vår
färd.
Allt ifrån Handeck blir nejden vildare och ödsligare.
Träden upphöra, växtligheten aftynar, bergen bli allt
stelare, stenblock betäcka marken, lifvet tyckes småningom dö
bort. Endast glacier-floden brusar allt våldsammare, svälld
af fjellströminarne ur isfält och sjöar högt upp bland
bergen. Den präktiga Geltenforsen synes kasta sig ned ur
sjelfva skyn. På alla håll möter blicken åt höjden isen
och klippspetsarne. De vilda fallen af Aar tilltaga ju
närmare man kommer dess ursprung. På ett par ställen hafva
de bortfört broarne. Folk är i fullt arbete för att
återställa dem; emedlertid hjelpa de mig, i min bärstol, öfver
och genom de brusande vågorna, jag vet icke rätt huru
och hinner näppeligen hissna. Då och då möta vi
karavaner af herrar och damer till fots, till häst, eller i
bärstolar. Och dessa tåg, med vandrarnes långa alpstafvar och
fruntimrens fladdrande kläder och flor, se rätt pittoreska
ut, men äro mindre angenäma att möta på de stundom
förfärligt knappa stigarne. Oaktadt mitt förtroende till
mina bärares skicklighet måste jag stundom hissna, då de
plötsligen svängde kring en klippudde vid brädden af
bråddjupet, der Aar stormar fram. Vädret, som varit så
skönt på förmiddagen, blir på eftermiddagen blåsigt och
kallt. Molnen hopa sig öfver höjderna och regndroppar
falla. Allt ovänligare, allt stelare blir naturen. Inga
men-niskoboningar synas mer, ingen odlad jordfläck, ja,
neppe-ligen någon jord. Ur den steniga grunden sträcker en art
busktall upp sina fula, oformliga grenar. Da synas mig
såsom växtlifvets nödrop. Rhododendron är dock ymnig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
