Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hassli-dalen och Svenska invandringen. Rosenlaui. Grimsel. Dystra utsigter. Rhones ursprung. Die Waldstedten. Grütli och dess hjeltar. Lif i Schwyz. Tvenne typer af conservatismen. Söndag på Rhigi. Nicholas de Flue. Lif i Zürich. Einsiedeln, dess pilgrimer och lärare. Zwingli. Mitt hem i Zürich. Afresa till Basel. Missionsanstalten och missionären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Waldstedtens folk lofvade liögt "Herren den allamägtige,
som gifvit dein segern öfver deras fiender."
Det var emedlertid littt att inse, att denna seger ieke
kunde vara afgörande för deras frihet. Waldstedtens män
insågo klart, att nya härar snart, skulle väpna sig emot dem
och deras frihet. För att kunna besegra dessa, för att på
varaktigt vis kunna motstå fienderna, sågo de förbundne
intet medel utom i cll evigt edsförbund med hvarandra Det
var i staden Brunnen, den 9:de December 13 15, som
utsände från Waldstedter-cantonerna sammanträffade ocli
be-svuro ett evigt förbund emot ’all kamp och allt våld, så
inom, som utom dessa"; ett förbund, som icke, likt andra
federativ-förbund vid d<’nna tidpunkt, hade
handels-interes-sen eller ernående af makt eller ära till grund, utan
endast bibehållandet af mensklighetens ädlaste rättigheter,
frihet, rättvisa, frid och sällhet. Derföre vann det småningom
aktning och gehör hos furstarne och folken och
stadfästa-des af dessa icke långt efter dess uppkomst. Derföre
utsträckte det, från dess Waldstfcdter-urhem, småningom sin
makt öfver allt flera och flera cantoner och deras folk, dem
det med magnetisk kraft indrog i dess frihet och
fridgiE-vnnde krets. Derföre har det under århundradens lopp
förmått öfvervinna inre och yttre fiender, förmått bilda en
federativ republik, som i denna stund står ensam bland
Europas stater, ett efterdöme för många, aktad af alla.
Waldstedter-cantonerna, förbundets kärna, under det
de utvecklade för sig följderna af deras friln tskamp och
seger, antogo en allt mera bestämd ställning mot andra
länders furstar och äfven mot deras kyrkas furste, påfven.
De stodo envist på sina gamla rättigheter, friheter, bruk
och äfven — missbruk. Likt urbergen på deras jord stodo
de emot fiendens, men äfven, stundom, mot odlingens
framsteg. De ville ej tåla någon lag, den de ij sjelfva gifvit
sig, och ej något nytt, som ieke uppväxt4på deras egen
jord. Och så hafva de förblifvit stationåra i stor dyl, i
godt och i ondt. Men det goda har utvecklat sig i många
menskligt goda stiftelser, i näringsflit, odling och välmåga.
Städer och kloster hafva täflat om att uppodla landet ända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
