Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hassli-dalen och Svenska invandringen. Rosenlaui. Grimsel. Dystra utsigter. Rhones ursprung. Die Waldstedten. Grütli och dess hjeltar. Lif i Schwyz. Tvenne typer af conservatismen. Söndag på Rhigi. Nicholas de Flue. Lif i Zürich. Einsiedeln, dess pilgrimer och lärare. Zwingli. Mitt hem i Zürich. Afresa till Basel. Missionsanstalten och missionären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
in i dess vildaste nejder, och hvarje hydda har blifvit ett
hem för industrier, som satt dess innevånare i förbindelse
med andra länders handel.
Man hade sagt mig att jag, i de katholska cantonerna,
(Waldstedter-cantonerna ha förblifvit katholska) skulle finna
en stor skilnad i ordning, odling oeh trefnad mot i dem,
som omfattat reformen. Men detta finner jag ej. Tvertom:
Hvarthän jag vänder mina blickar måste jag beundra
landets, tingens och folkets goda och vårdade utseende. Allt
s.ynos vackert och blomstrande. Jag har äfven, denna
morgon, beundrat detta under en längre vandring inåt
landet längs med en bäck af det m°st krystallklara vatten.
Landet synes mig såsom i he]gdagsdrägt. ’"Brunnen" är
hamnen för Canton Schwytz och en liten stad, der lif och
rörelse icke felas.
Jag skulle nu säga något om det icke goda i dessa
cantoners conservatism, men dröjer dermed till dess jng
sett något mera af dem. De synas mig se mera tillbaka
än framåt, och — detta har sir. våda på längden. Den
ga i la frihetskampen oeh de rättigheter den förvärfvade
synas alltför uteslutande upptagn folkets sinne och stänga det
för högre andlig utveckling. Det nyligen sprängda
’son-derbundet är ett blodigt bevis härpå.
Den 2 9:de Aug.
13esök på Grütli under morgonen, efter en fart öfver
sjön i stilla skönt väder. Måtte sehwoitsiska folket aldrig
komma på den tanken, att på denna sköna sol-lysta fläck
sätta ett monument af sten eller marmor med inskrifter!
Jng kan icke beskrifva hvilken eg-n tjusning det inger att
här ingenting se utom de föremål, som omgåfvo de
förbundne under do nätter, de här samlades, och på den
morgon då solen uppgick öfver deras högtidliga ed. Dessa
sköna gräsmattor oeh träd, denna ensliga pyramid —
mythenstcnen — vid stranden, denna tjusande sjö med dess
krans af skog och berg, denna bild af sehweitsiska naturen
och — rletlu minne är det ej nog? — Och vill man ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
