Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Från Basel till Brüssel. Hvad som förde mig dit. Välgörenhets-kongressen. Den nya utställningen. Samtal med kung Leopold. ”De fattigas små systrar.” Fester och framtidsidéer i Belgien. Gent och Beguinerna. Spetsfabrikation. Brügge. Flandern. Ett hem på landet. Ruyslede och Bernhem. Antwerpen. Rubens hem. En blick åt Holland. En statsman. Afresa till Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
kation lönar näppeligen arbetet. Abbé Cartons förträffliga
anstalt för blinda och döfstumma oeh denne mans
älskvärda personlighet var — jemte några bilder af Karl den
djerfve och af hans milda dotter — i hvars anletsdrag
man dock igenkänner fadrens, — det som i Brygge var mig
mest anmärkningsvärdt.
Öfver Flanderns fält foro vi fram mot ett enskilt hem
och mot tvenne slora barnkolonier "ftuysle.de och Boernhem",
vår resas egentliga mål. Ljum, men frisk for vinden från
bafs-sidan öfver de vida fälten, betäckta ined frodigt
grönskande växter, colza, rofvor ni. m., och susande böjde sig
för den poppelträdens toppar i de långa avenyerna, som
sträcka sig oändliga genom nejden. Ur de fruktbara
markerna uppstego här och der små trefna bondgårdar under
halmtak, såsom deras frodigaste produkter, och här och der
framstod en gammal herreborg med löpgrafvar och torn och
utseende från medeltiden. En frisk moll-ton rådde i luft
och landskap, som för mig hade ett besynnerligt,
främmande behag. Jag tyckte 111ig aldrig ha mått bättre.
Scenens nyhet, de fria utsigterna, de mjukt vågande markerna
voro ock vederqvickande efter alplandets höga berg och
djupa dalar. Jorden och menniskorna syntes här i maklig
rolighet froda sig tillsammans. Så syntes det mig äfven
på Ostkamps’’ vackra herregods, der jag mod mina
vänner tillbragte några dagar i baron de Purs (Duepetieaux’s
svåger) familj.
Här njöt jag af att se det högre flamandska
familje-lifvet i dess landtliga skönhet och behag. Den gode
hus-fadren, tillika verksam landtbrukare och patriot; den kloka,
älskliga husmodren; lyckliga barn, delande lifvet emellan
studier, landtliga arbeten och nöjen, och — lyckliga
husdjur, som betade orädda på de gröna markerna rundt
omkring herrskapsboningen — en gammal borg från fordom,
— det dagliga lifvet i den glada familjekretsen, det
förtroliga umgänget, skämtet, måltiderna, de sköna frukterna,
allt gaf en tafla af trefnad och sällhet, skönare och mer
fulländad än någon af de stora nederländska mästarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
