Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Paris nu och Paris för trettio år sedan. Prado. Valentino. ”La Salpétrière.” Den Evangeliska kyrkan. Diakoniss-anstalten. ”Revue Chrétienne.” Bilder af Jeanne d’Arc. Ett vindsrum och ett lyckligt par. Kejsaren och Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
fram med fogelns lätthet, med svanlika rörelser dykte hon
ned och reste sig åter ur dansens vågor, glömsk utaf allt
utom af dennas nöje, gick sedan, med handen lätt hvilande
på sin kavaljers axel, tillbaka till sin plats med en
drottnings hållning, i det hon med en halft beslöjad blick
liksom magnetiskt beströk de kringstående och tycktes säga
dera: "jag frågar ej efter er, men jag vet mig kunna
beherrska er alla!" Endast det att dessa rörelser och
skiftande uttryck mer än en gång upprepades på samma
sätt, visade att de voro instuderade. En flock herrar, äldre
och yngre, samlade sig efter henue och tycktes alldeles
betagna af hennes skönhet, dans och egendomliga väsen;
ty under det att hennes motdanserska, en vacker blondine
med fylliga former, oupphörligt skrattade och pratade, stod
den Cleopatriska skönheten alldeles stilla, stolt, tyst, och,
som det tycktes, likgiltig för allt utom för dansen. Jag
såg henne ej le, ej tala med någon, men — hon visste
nog huru hon drog ögon och hjertan, och — ve den som
blef hennes slaf!.. Och likväl såg hon så ung, så
älsklig, så — oskyldig ut! Jag kände lust att, som Roland
Hill till lady S., ropa till den unga danserskan: "all denna
härlighet skall förgå, men din själ skall vara ännu!"
Balen slutade med en Malakoff-polka, full af
knall-effekter i musiken, men i hvilken blott några få par släpade
sig, halft utfarna, ur stånd att hålla skridt med musiken.
Man hade bjudit på champagne, men den ville ej skumma;
rätt lefnads- och danslust felades. Mest roade sig, som
jag tror, ett par, som såg ut likt en landtskomakare och hans
hustru; de dansade med en ifver och ett allvar — och
alltid tillsammans — som tydligen lät se att de på fullt
allvar beslutat dansa och ha roligt för sina penningar (ty
man betalar 3 francs för inträdet), obekymrade om den
öfriga verlden. Må de haft så. det hederliga, tarfliga
paret! Ungdom, skönhet eller behag hade’de ej. Vid
midnattstid var balen slut, och vi vandrade i den sköna,
månljusa natten hem.
La Salpétrière besökte jag dagen derpå. I denna
ofantliga anstalt äro inrymda och klassificerade större delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
