Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Åter i Schweitz. Postordningar. Vinskörd i Montreux. Romantiska illusioner. Nya bekanta. Chillons första fånge. Vintervistande i Lausanne. Krig och fred i Schweitz. Stilla lif. Nytt lif och nya intressen. Det unga Italien, dess patrioter och poeter. ”Risorgimento d’Italia.” Waldenserna i Piemont. Nya resplaner. Jag måste se Italien. Vårlif i Lausanne. Uppfostringsanstalter. A. Vinet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•166
utförda. En älskvärd godmodighet hos författaren ser man
öfverallt genomlysa, liksom en gyllne grund, i hans
målningar. Han är en god genremålare. Stundom bekämpar
han en populär fördom, såsom i romanen ’ le Presbytère*’,
den bland allmogen så gängse tron på vissa slägters
godhet eller förkastlighet i följd af barnens oafvändbara arf
af föräldrars laster eller dygder. Der har Töpfer nedlagt
mycket hjerta och allvar. I sina flesta mindre noveller
har ban blott velat barmlöst roa sig och andra. Detta
lyckas äfven, och jag trotsar det mest surmulna lynne att
läsa "le Col d’Anterne" m. fl. af denna art, utan att af
dem låta sig hänföras till ett hjertligt skratt.
Bitzius är mera betydande. Ehuru äfven genremålarc
äro hans gestalter mera egendomliga och lefvande. De
äro tagna ur verkligheten. Hans allvar är djupare, hans
humor skarpare, ofta bitter. Han tillhör det tyska Schweits
och har under pseudonymen "Jeremias Gotthelf" på tyska
skrifvit romaner och noveller, som framför allt skildra
bondfolkets lif och seder, synnerligen inom Canton Bern, der
han förestod ett pastorat. Han säges icke hafva varit den
bäste själaherde, men hans skildringar ur folklifvet äro
oöfverträffliga. Hvad Fielding, hvad Hogarth voro för sitt
land, det är Bitzius för Schweits. Han framhåller det
dåliga och löjliga mer än det goda i menniskonaturen; men
när han gör det sednare, griper det hjertat. Hvarje bild
är dessutom naturtrogen, naiv, lefvande. Han är en stor
konstnär af den Nederländska skolan.
Under det vi i vår lilla krets fortlefde vårt stilla lif,
rustade sig hela Schweits till krig,
Neuchateler-revolutio-nen, denna "storm i ett glas vatten", hade haft sina
allvarsamma följder, och större än mången väntat. Preussen
drog i härnad mot Schweits; Schweits stod upp att mot
Preussen försvara sig och sitt. Glömda voro nu alla
skiljaktigheter, alla strider, både stora och små, emellan de
schweitsiska cantonerna. De stodo upp som en familj,
som en man till försvar för det gemensamma fosterlandet.
Waldstädter-cantonerna, liksom Pays de Vaud och Genève,
Zürich och Freiburg, det isolerade Graubünden, det italienskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
