Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8a. Neuchâtel. Ett hem på höjden. Charles Secrétan. Utflygter. De industriella högdalarne: Chaux de Fond, Locles och Travers. Ön S:t Pierre. Federalfest i Bern. Åter vid Leman. Chamounix och S:t Bernard. Hvila vid ”de lefvande vattnen.” Sista dagar i Schweitz. Monte Rosa. Till Italien!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•215
dem oeh al flera ortens bildade personer en hjertlighet,
hvars minne jag bevarar i tacksamt hjerta.
Mina intryck af den industriella befolkningens lif voro
in summa:
Friskt lif, friskt arbete. Hos den arbetande
mängden betydlig sjelfförtröstan och icke så litet lättsinne. För
liten tanka på morgondagen och ingen på evigheten, men
godt, medborgerligt sinnelag, inbördes välvilja och
hjelp-samhet. Giftermålen äro i mängd och ingås merendels vid
unga år. Skiljsmässor äro mycket sällsynta. Man och
hustru arbeta i samma yrke och hafva god förtjenst; det
gör bosättningen lätt. Den skickliga arbetaren bygger sig
snart sitt eget hus*). Fruntimmerna kunna förtjena ifrån
tre till femton francs om dagen, de flesta förtjena ej mindre
än fem. De älska sitt handtverk, men bli deraf lätt
mindre dugliga som husmödrar, gifva sig ej tid att se om
köket och kläderna, och ofta ej att taga vara på barnen,
hvilket är illa och kan ej af någon penningevinst ersättas.
För gifta qvinnor är detta arbetslif helt visst icke alldeles
godt. För de ogifta synes det mig en stor välgerning. Men
*) Neuchåtols högdalar hafva fostrat åtskilliga utmärkta
industri-idkare och medborgare. En af dessa, en Herr Pury,
hvars staty står pl ett af stadens (Neuchåtols) förnämsta
torg, var en fattig fader- och modcrlÖ3 gosse, understöddes af
stadens borgare oeh blef genom arbete oeh snille en af dess
rikaste män. Tacksam, testamenterade han staden hela Bin
stora sjelfförvärfvade förmögenhet af 4’, millioner francs. Ett
litet drag i denna mans lif har synts mig så vackert och lärorikt,
att jag ej kan låta bli att här upptaga det. En ung man
på herr Pury’s kontor skar en dag upp en skrifpcima och
kastade den sedan vårdslöst ifrån sig. "Hvarföre kastar ni
bort denna penna?" sade mildt hans principal. "Jag vill
visa er att den ännu kan tjena till något godt!" Han
upptog pennan, skar den sorgfälligt och skref sedan dermed en
anvisning på en större penningesumma, den han såmedelst
skänkte den unga mannens fattiga familj.
"Osterwald" är ock ett namn som Ncuchåtel-boarnc räkna
bland sina stora, "kanske emedan vi sjelfva äro små!" sade
behagligt en af Cantonens representanter i den federala
konseljen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
