Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8b. Resa öfver Simplon. Domo d’ossola. Oväder. La Tosa. Oväntadt möte. Lago Maggiore. Stock-fiske. Isola bella och Isola madre. Waldensernas dalar, folk, historia, sednaste befrielse, närvarande lif. Vandringar och nya vänner. Turin. Po och Monte viso. Carlo Alberto. Victor Emanuel. Grefve de Cavour. Gioberti. Cesare Balbo. Primato d’Italia. Speranze d’Italia. Hvad vill Italien?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 i
vet, och det må ni tro är ej så lätt. Och ännu har jag
den yngsta af dem qvar, — — och så har tiden gått,
och jag har ej fått tid att tänka på att gifta mig; och nu
är jag för gammal!"...
Den ärliga Francesco tänkte tydligen ej på huru
vacker denna korta, anspråkslösa sjelfbiografi var, han såg
from och fridfull ut, och tycktes mycket nöjd med sina
fyra "ragazze".
När vi kommo till trappan, som går upp till Isola
Madre, såg jag stengördeln, som omsluter den gröna ön,
stängd af en dörr. Men knappt hafva vi laggt i land vid
den lilla trappan förr än dörren öppnas af en ung man,
som med synbart nöje välkomnar den ensliga främmande.
Det var den unge vårdaren af detta lilla jordiska paradis.
Ty Isola Madre är ett verkligt litet paradis, der en mängd
sköna och sällsynta växter blifvit sammanförda från många
verldens länder och grupperade med en så skön konst, att
man öfverallt blott beundrar naturen. Aloén, gom
blommar hvart hundrade år, står här tillsammans med den
nordiska granen; man vandrar genom de skönaste lunder af
lagerträd och camelier; cedrarne räcka sina skuggrika
grenar ut öfver den mjuka blomrika gräsvallen; thébusken
växer bredvid rosenbusken; längs med stenmuren lysa
granna amarantus plantor, citron- och orangeblommor dofta från
höga spalierer, och utanför muren, på klipporna, växa
kolossala kaktusplantor, som gifva ön ett tropiskt utseende.
Jag kände igen många plantor, som jag sett i Amerika
och på Cuba. Dufvor kuttrade och guldfasaner
promenerade i skuggrika hvalf af gröna växter med granna
blommor och bär. Hvarthän jag såg var något skönt och
ovanligt, och allt så fullkomligt väl vårdadt, friskt, såsom i en
evig vår. Min unge följeslagare syntes road af min glädje
öfver växterna och min kännedom af en del af dem. Han
gjorde mig en bukett af de skönaste blommor.
Men den unge Adams sonen hade dock ledsamt i
detta paradis, ty han bodde der allena, utan Eva och utan
besök. Då jag frågado om ej tiden stundom blef honom
lång i denna enslighet, året om ? "Ah, sicuro 1" svarade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
