Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8b. Resa öfver Simplon. Domo d’ossola. Oväder. La Tosa. Oväntadt möte. Lago Maggiore. Stock-fiske. Isola bella och Isola madre. Waldensernas dalar, folk, historia, sednaste befrielse, närvarande lif. Vandringar och nya vänner. Turin. Po och Monte viso. Carlo Alberto. Victor Emanuel. Grefve de Cavour. Gioberti. Cesare Balbo. Primato d’Italia. Speranze d’Italia. Hvad vill Italien?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Vare sig en reaktion af hans samvete, af hans bättre
jag, eller vare det påtryckningen af den i Piemont allt
mera stigande liberala allmänna andan i förening med hans
medfödda fåfänga, hvilken dref honom att vilja vara den
förste — det vissa är, att Carlo Alberto efter 1833 års
mörka handlingar, började inträda på de liberala
reformernas bana. Han förbättrade lagarne, ordnade förvaltningen,
uppmuntrade konster och vetenskaper, gaf sitt folk
åtskilliga önskade friheter, och omgaf sig med en minister af
frisinnade och utmärkta män. Bröderna dÄzeglio voro
bland dessa.
En, i begynnelsen, obetydlig tulltvist förde, vid
denna tid, Piemont i opposition med dess gamla ovän,
Österrike, och tvisten blef med hvart år bittrare och tog större
proportioner. Carlo Alberto tog allt öppnare, i denna,
Piemonts och Italiens parti. Det gjorde honom i hög grad
populär. Man begynte tala om krig med Österrike, och
man offentliggjorde ett enskilt bref af konungen, i hvilket
han skrifver: "Om försynen sänder oss ett befrielsekrig,
"så stiger jag till häst med båda mina söner och sätter
"mig i spetsen derför!" Men i denna stund fordrade
Italien framför allt inre reformer, fria författningar, och många
och mångahanda voro rösterna. Der höjde sig dock en,
som församlade alla uti ett chor, ty den rösten uttalade
allas omedvetna önskningar och gaf ordet, som många sökte
att stafva. Det var den landsförviste Gioberti, som gaf
delta ord i sitt verk om "Italiens moraliska och sociala
primat" (Primato morale e civile dTtalia). Detta nya
primat skulle icke vara ett krigarevälde, såsom det gamla
romerska, icke ett de sköna konsternas, såsom i
medeltidens Italien, nej, det skulle framför allt vara ett
öfvervälde af mensklig sedlighet, skönhet och ordning, i hvilket
Italien, såsom ett förbund af fria stater, skulle framstå
såsom mönster bland jordens folk och under en andlig primas
(Påfven) framställa Guds rike på jorden. Medlen för
denna nya bildning voro angifna med en i Italien sällsynt
takt, praktisk insigt — om än ej fri från misstag, —
klarhet och måtta. Språk och framställningssätt voro de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
