Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. En vecka i Genua. Folklif, Palatser. Italiensk Evangelisk kyrka. Resa till Spezzia. Blick öfver Sardinska staten. Pisa. Hospitals-utseende. Pisa förr och nu. Det lutande tornet. Catharina Ferucci. ”La donna Italiana.” Rosa Ferucci. Domkyrkan och San Piso. Florenz. Lif, konst, skönhet. La specola. Galileo. La Tribuna. Toscana förr och nu. Från Florenz öfver Sienna till Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Det lutande tornet (Campanilen för domkyrkans
klockor) förvånade mig icke emedan det står snedt, utan
emedan det ej förtretade mig, såsom jag hade väntat det af
ett konststycke, som jag ansåg vara ett arkitektoniskt
charlatanen, ämnadt att framställa konstnärens — icke
skönhetssinne, utan styrka i konstgrepp. Men till min
öfverraskning, erfor jag af det sneda tornet intet obehag,
utan en känsla af nöje, af tillfredsställelse, som jag i
förstone icke kunde förklara mig, dels emedan min tanke
rörer sig långsamt, dels emedan tiggarne, i kapp med
skymningen, drefvo mig ifrån Piazza del Duomo". Men jag
återkom dit tidigt om morgonen, före tiggarne, och då
blef mig saken klar. Detta torn har icke en fallande,
ställning; det lutar, men i begrepp att resa sig. Den
starkaste lutningen är nederst vid jordvåningen, derifrån svänger
sig tornet omärkligt — och likväl märkligt — med sina
åtta våningar fina kolonetter uppåt, så att den öfversta
kransen står nästan horizontelt. Det är en gestalt, som
upprättar eller uppreser sig. Deraf det mera angenäma,
än pinsamma intrycket. Man har icke minsta oro för att
tornet skall falla, eller någon känsla af att vilja uppehålla
det. Man ser att. det håller upp sig sjelf eller drages
uppåt af någon makt i höjden, och segern är redan
synbar.
All högre byggnadskonst är för mig symbolisk, och
har för mig intresse blott genom det gudomliga eller
menskliga lif, som den framställer. Så synes mig
kyrko-byggnaden såsom en bild af den bedjande och tillbedjande
församlingen; kyrkotornet eller tornen, äro dess uppräckta
händer. Kyrkans inre — särdeles de katholska stora
kyrkornas inre, — motsvarar christenhetens inre verld och
andliga organism, — i likhet med deras djupsinniga
förebild, den mosaiska förbundsarken. — Hvar christen finner
äfven der en bild af sin själs tempel, med en förgård, en
helgedom och ett allraheligaste, der cluTuberna vaka öfver
ett evigt Guds ord; och den vakna blicken kan i kyrkans
symboliska, plastiska skrift läsa uppenbarelsens lära. Som
ett ord ur denna lära, står för mig Pisas torn, icke längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>