Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Nyårstankar. Romantiska preludier. Festligt lif i Rom. Tiggarne. ”Museo Christiano.” Afton i Palazzo Farneze. Propagandans fest. Köld och snufva. Utsigt från Capitolium. Carnevalen. La Grippe. Beredelse till Fastan. Påfligt Jubileum och påflig matsedel. Soirée hos Grants. Kardinal Antonelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•187
Men åter till earnevalen — af hvilken modellbalen
är ett barn. — Måndagen kom med mulen himmel och
mulna ansigten. Om eftermiddagen regn och rusk värre,
än alla de föregående dagarne! Carnevalen tappar nu
modet. Endast få vagnar och än mindre fotvandrare på
Corso, hvars innevånare kasta buketter, som falla i
smut-J sen och gatpojkarne knappt bry sig om att taga upp. Det är
för mycket ledsamt! och morgondagen är den sista
carne-valsdagen, den stora dagen, Moccoli-dagen; ty earnevalen
skall nu dö och man skall fira dess begrafning enligt den
katholska seden att bränna ljus för de döda. Det säges
vara ett stort spektakel, men blir ett bedröfligt om icke
I vädret blir annorlunda.
Jo, det blef annorlunda. Moccolidagen, fet-tisdagen,
gick in med den klaraste sol och cn luft så ren, så frisk
att all oro och tvekan för dagens lycka är förbi och man
tänker blott på att af alla krafter roa sig. Nya
blomsterförråd, nva confetti och nya kostymer anskaffas. Alla
fruntimmer kläda sig på bästa vis. alla se glada och vackra
ut, äfven de fula. Redan klockan half tre eftermiddagen
stråla alla balkonger, fönster och loger vid Corso af glada
ansigten och toaletter. Tåg af masquer dansa på gatan
vid tamburinens takt; oerhörda krinoliner, ofantliga näsor,
hattar och hvarjehanda exeentricitcter visa sig. Vagnarne
äro fulla af vackra kostymer dels med, dels utan masquer;
man ser än klassiska, än komiska gestalter. Bland de
prydligaste äro, äfven nu, de romerska bondflickorna eller
qvinnorna i deras högtidsdrägter. En del af dem sitta
högt på vagnarnes tillbakaslagna suffletter och mottaga så
haglet af buketter och confetti. Det är ett oändligt
hvimmel och tummel, men allt i det alidrabüsta lynne.
Man är god vän, syster och bror ined hela verlden. Man
vexlar nickar och vinkar, blommor och små gåfvor med
personer, som man aldrig förr sett och kanske aldrig får
se härefter; man fattar tycken, som ögonblicket väcker
och bortförer; man får en mängd nva bekanta, som man
gläder sig åt i förbifarten och sedan glömmer, och gamla
bekanta hälsas, pudras eller bloinsterkastas ifrigare än nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
