Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Nyårstankar. Romantiska preludier. Festligt lif i Rom. Tiggarne. ”Museo Christiano.” Afton i Palazzo Farneze. Propagandans fest. Köld och snufva. Utsigt från Capitolium. Carnevalen. La Grippe. Beredelse till Fastan. Påfligt Jubileum och påflig matsedel. Soirée hos Grants. Kardinal Antonelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 8(i
gingo vi upp på Monte Pincio, sågo den grunna verlden
svänga sig och solen gå ned.
Om aftonen gick jag med några landsmän till balen,
som denna tid årligen gifves för modellerna i Rom. Ett
stort rum med mörkt tegelstensgolf och en mängd
cigarrrökande herrar lofvar icke mycket för balen. Men i
midten af rummet är en fri plats der män och qvinnor, i
italienska folkdrägter, utföra sina nationella danser.
Männerna utmärkte sig fördelaktigt i utseende, kostym och
dans. Några af dem skulle kunnat göra god figur i
baletten på hvilken theater som helst. Mindre behagliga
voro fruntimmerna, utom likväl den utmärkt vackra
modellen Alessandra. Men hennes skönhet var vissnad (vid 20
års ålder!) och hennes dans hade något alltför studeradt.
En helt ung flicka med ett själfullt ansigte danRade med
lif oeh eld oeh var täek att se i dans med sin fader,
modellen Angelino, en vacker, 30-årig man oeh balens
förnämste kavaljer. Emellanåt gingo de dansande sjelfva omkring
och trakterade de främmande med rödt vin. Allt gick väl,
enkelt, gladt oeh anständigt till. Danserna, som utfördes,
voro Saltarello, Ballerina, och Sospiro. Saltarellon är en
art Tarantella (Tarantellan är en företrädesvis neapolitansk
dans) och en slags fortsatt improvisation, i hvilken de
dansande ingå och afgå efter behag, och som dansas efter
hjertats lust och ingifvelse. Den syntes mig vara idealet
af all dans då denna är en yttring af lefnadslust oeh glädje.
Jag tröttnade icke att följa dansarnes mjuka och djerfva
rörelser under det de än närma sig, än aflägsna sig
från hvarandra med åtbörder, som uttrycka än lekfullt
trötts, än en hjertlighet och glädje full af öfvergifvenhet.
Det är skummande champagne i denna dans.
La Ballerina är en slags cotiljong, men har hos
italienarne ett element af mimik och af improvisation, som icke
finneg i våra afmätta och tama salongs-cotiljonger. Mest
originell förekom mig il Sospiro. i hvilken männer och
qvinnor skiftevis sucka för hvarandra, och hvilken
framställer en hel serie af romanepisoder, dem Angelino
förklarade för mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
