Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Trinità di Monte. Omvändelsen. Audiens hos Påfven. Litet om påfvarne och S:t Petrus. Stor-hertiginnan Helena. Fyra kardinaler. En nunne-invigning. Fastlagspredikningar. Carmeliter-munken, Père Marie Louis. Utfärden till Frascati och Tivoli. Den heliga veckan. En afsvärjelse. Fest och fara. ”Retraite” i Sacré Coeur. Omvändelsekamp, i ondo och i godo. Ännu en afsvärjelse. Flyttning till Capitolium. Nytt lif. Små upptäcktsresor och erfarenheter. Katholska kyrkan under Maj månad. Min behållning. Afresa från Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•281
Vi kommo till Tivoli. Emellan vandrande moln sken
solen klar i kaskaderna, som, hvitskummande och brusande,
föllo utföre den höga klippan, der Vestas och Sibyllas
tempel ligga ensliga under den fria himlen. Rundt omkring
susade skogen mäktig och skön. Jag kan icke säga huru
behaglig och glad hela denna dag var, tillbringad under
vandringar i den undersköna trakten och i ett hjertligt
samlif.
Man har skrifvit så mycket om Tivoli, dess
kaskader, villor och tempel, att jag kan göra min beskrifning
kort.
Det är floden Anio, som ur Sabinerbergen, (der den
födes), kommer i yster ungdomslust dansande utför
klipporna vid Tivoli — en del af dessa består af ofantliga
petrificerade trädstammar — och bildar, under en sträcka
af visst en god svensk fjerdingsväg, en mängd af de
täckaste fall, hvilka man, allt efter deras storlek, benämner:
"Cascata, Cascatelli, Cascatellini." De hoppa skummande
och sjungande ned i en dal, der Anio lugnar sig och gör
sig en beqväm bädd för att begifva sig ut i Tibern.
Vägen framgår efter däldens böjningar och man har under
hela vandringen åsynen af kaskadernas fall från kullen på
andra sidan emellan tempelruiner och klungor af hus,
gamla och grå som klipporna, på hvilka de ligga. Men
bergets sluttningar blomma under kaskadernas silfverdagg,
och mandel-, persiko- och körsbärsträd lysa med sina hvita
och ljusröda kronor såsom ett luftigt, tjusande broderi på
den gröna grunden, allt utmed dalen. I djupet flyter Anio
lugn och spegelklar emellan de brusande kaskaderna och
de blommande fruktträdgårdarne ut till Campagnan, vid
hvars horizont Sanct Peters kupol reser sig ensam och hög
liksom för att, ined Michel Angelo, säga: "Här ligger
Rom!’’
Vi gingo långsamt; vi sutto på de mossbeväxta stenarne
under träden, ögon, öron och alla sinnen upptagna af
scenens obeskrifliga skönhet och lif; vi dröjde länge, jag
Bkulle velat dröja alltid! Vi måste dock vända åter, —
men icke förr än vi sett den sista af de glänsande Casca-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
