Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Trinità di Monte. Omvändelsen. Audiens hos Påfven. Litet om påfvarne och S:t Petrus. Stor-hertiginnan Helena. Fyra kardinaler. En nunne-invigning. Fastlagspredikningar. Carmeliter-munken, Père Marie Louis. Utfärden till Frascati och Tivoli. Den heliga veckan. En afsvärjelse. Fest och fara. ”Retraite” i Sacré Coeur. Omvändelsekamp, i ondo och i godo. Ännu en afsvärjelse. Flyttning till Capitolium. Nytt lif. Små upptäcktsresor och erfarenheter. Katholska kyrkan under Maj månad. Min behållning. Afresa från Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•232
tellini kasta sig ur ruinerna af Mæccnas’ villa, och högre
upp sett äfven Catulli. —
I Hotel ä la Sybille väntade oss middag. Vi
anbefalla denna Sibylla till alla resande, som vilja äta på en
gång för billigt pris och godt, och råda dem att, liksom
vi, krydda middagen med skummande orvieto, ty detta är,
(så tyckte vi) bättre än champagne och ett äkta ’’Aqua
vitæ."
Vid Vestas och Sibyllas tempel dukade vi vårt
kaffebord. De ligga helt nära hvarandra vid klippans brant.
Nedanför flyta Cascatellerna med sitt hvita skum. Vestas
tempel har qvar sin sköna rundel af refflade kolonner, ännu
förträffligt bibehållen. Man ser ock en del af cellen och
platsen för altaret, der den heliga elden brann. Men
Sibylla-templets corinthiska kolonner äro intagna i muren af
en liten christen kyrka utan all skönhet. Bättre hade varit
att låta dem stå eller falla på klippan under den höga
himmel, från hvilken Sibyllan hemtade sina ingifvelses
Vestas tempel och den heliga eld, som der ständigt borde
brinna, vårdad af heliga händer, för att statens lif skulle
förblifva lyckligt och ärorikt — är en idé, som icke gått
förlorad för vår tid, om den än icke ännu blifvit der fullt
upptagen. Sibyllans åter är mindre förstådd. Forntidens
Sibyllor hafva förblifvit dunkla, halft mythiska figurer,
oaktadt allt hvad kyrkofadren Lactantius förtäljt oss om dem.
Men traditionen och konsten låta dem likväl framträda
såsom uråldriga vittnen om qvinnans förmåga af en
omedelbar inre åskådning af de högsta sanningar och af
hennes mod att uttala dem. De Sibyllinska böckerna äro
uppbrända, men Sibyllornas ord: Gud är en, och deras
profetia om verldsdomen ljuda ännu till oss som rena
uppenbarelser ur den dunkla, afgudiska forntiden, och
deras ädla gestalter förevigas af den odödliga konsten.
En skönare , värdigare bostad, än här på denna klippa,
kunde omöjligt gifvas för Vestaler och Sibyllor, och denna
luft, detta lif — beklagar du, min L*, dig öfver att du ej får
njuta af dem, att du ej får lefva på denna härliga höjd,
omsusad af skogen, ombrusad af skummande vatten, smekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
