Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Trinità di Monte. Omvändelsen. Audiens hos Påfven. Litet om påfvarne och S:t Petrus. Stor-hertiginnan Helena. Fyra kardinaler. En nunne-invigning. Fastlagspredikningar. Carmeliter-munken, Père Marie Louis. Utfärden till Frascati och Tivoli. Den heliga veckan. En afsvärjelse. Fest och fara. ”Retraite” i Sacré Coeur. Omvändelsekamp, i ondo och i godo. Ännu en afsvärjelse. Flyttning till Capitolium. Nytt lif. Små upptäcktsresor och erfarenheter. Katholska kyrkan under Maj månad. Min behållning. Afresa från Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•251
Geneviève ogillar dessa barnsligheter, men klart är det mig
dock, att lion hittills endast haft att göra med barn i
andan, ja — att hon sjelf är ett sådant. Deraf hennes
berättelser om absurda mirakler, deraf den vigt hon lägger
på att få romerska kyrkans absolution på dödsbädden såsom
säkert pass till himmelriket, hennes angelägenhet att, äfven
derför, en gång hvar dag bedja igenom rosenkransens alla
böner.
I dag på morgonen, i det lilla kapellet "Mäter
Admi-rabilis", afsvor den unga Edith H** den protestantiska
bekännelsen och antog den katholska, hvartill hor. döptes på nytt.
Den engelske kardinalen, Monseigneur Talbot — som ser
ut mera som en köttets, än en andans man — förrättade
ceremonien på ett enkelt och kort sätt, mycket olika det,
som Monseigneur L** iakttog vid den äldre systerns
öfvergång. Afsvärjelsen skedde i samma uttryck, som då. Den
nyomvända "hatar och afsvärjer alla sin förra bekännelses
irrläror" och lofvar i främsta rummet tro och lydnad "till
den ofelbara, romerska kyrkans läror och bud —
synnerligen uttalade i det Tridentinska Conciliet"; slutligen lofvar
hon tro på Jesus Christus. "Kyrkan först, sedan Frälsaren",
så är romersk-katholska läran.
Kardinal Talbot höll ett längre tal, med talang och
energi, men i det hvilken orättvisa mot den reformerta
kyrkan! hvilken skef, inskränkt åsigt af trons och
christen-domens väsen! Man skulle kunnat tro att de blott äro
sammandrag af vissa dogmer och former! Då talaren, med
till himlen lyftade ögon, beklagade sitt "olyckliga
fädernesland (England), som öfvergifvit sanningen och sjunkit i
villfarelsens afgrunder", fästade jag ovilkorligt på honom
en strängt protesterande blick, som jag tror ban blef varse;
ty han såg åter och åter forskande åt det hållet, der jag
— liksom alla andra — låg på knä.
Man berättar mig här alla dagar om betydande
personers i England, Tyskland m. fl. länder omvändelse från
protestantiska till romersk-katholska kyrkan; man vill locka
mig till efterföljd och spar icke derför smicker och andra
lockmedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
