- Project Runeberg -  Lifvet i gamla Verlden. Dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland / Förra bandet, Andra delen; Italien /
366

(1860-1862) Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. San Gennaro’s underverk. Kungliga familjen i Neapel. Museo Borbonico. Inrikes-ministern Bianchini. Det inre af Neapel; det innersta. Välgörenhetsanstalter. De vackra klostersystrarne. Neapels styrelsesystem. Utfärder till Caserta och Portici. Villa Reale och kometen. Folktheatern i Neapel. Nya bekanta; nya bekymmer. Prinsen af Villa Ombrosa och Prinsessan Ilse. En dag i Pompeji. Ädelmod och förtviflan. Hastig resa till Sicilien och — slutet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•366

Detta skrik och brus stiger och sjunker och stiger åter
likt en storm, men alltjemt svänger presten flaskan upp
och ned och åt alla sidor, och visar den derefter för
åskådarne, som se att den mörka massan ännu är lika orörlig. Han
visar det emellanåt åt en svartklädd herre af förnämt
utseende, som står till höger om honom framför altaret
såsom konungens representant; han visar det ock för en
liknande herre till venster. Båda göra allvarsamma och liksom
bekymrade miner. Och bönerna taga ny fart, Gennaro’s
slägtingar upphöja allt gällare röster, allt vildare skrik,
deras blickar spruta eld, och några af dem synas alldeles
förtviflade öfver att deras helige onkel låter dem hungra
så länge. Småningom bli bönerna så häftiga att de likna
ovett och skällsord. Det påstås att gummorna ej spara
härpå, om miraklet dröjer länge. Om sådant yttrades
denna morgon kunde jag ej urskilja. Neapels folkspråk,
användt af neapolitanska skrikande röster, låter alltid som
ovett. Dessa häftiga utgjutelser blifva allt mera
vulkaniska och verkligen hotande, då på en gång alla ansigten
klarna och en paus uppstår. Man märker en rörelse i
blodmassau. Den börjar luta åt en sida och så åt en
annan; den tyckes lossna från glaset. Presten svänger
alltjemt flaskan, hvars ram ban synes mig omfatta hemligt
manipulerande. Gummorna skrika och presterna mumla.
Ännu fem minuter och miraklet är fullbordadt, blodet är
fullt flytande och sköljer flaskan åt alla sidor. Gummorna
jubla, flera fruntimmer gråta, och alla andäktiga trängas
om att få kyssa glasflaskan, som innehåller martyrens blod
och nu af presten framräckes mot deras läppar och
pannor. Vi skynda oss ur trängseln vid altaret längre ned i
kapellet, der vi se San Gennaro’s slägtingar uppställa sig
på två rader emellan choret och dörren. Hår upphöja de
en gäll lofsång till Jesu och Marias, till San Gennaro’s och
alla helgons ära, som alla få ett "viva!" Tonen af sången
är vacker, frisk och har ett slags vild energi, liksom de
figurer, som utföra den, hvilka kunna gälla som typer af
den neapolitanska folk-karakteren i de lägre regionerna.
Kommer någon tanklös pojke eller piga alltför nära någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifigamla/2/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free