- Project Runeberg -  Lifvet i gamla Verlden. Dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland / Andra bandet, Tredje delen: Palestina och Turkiet /
9

(1860-1862) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Ännu på Sicilien. Resor på dess östra kust. Messina, Taormina, Etna, Catanea, Syrakusa. Minnen och frågor. Jettarne och Jupiter. Enslighet i Messina. Diodorus af Sicilien. Regnväder och solskensblickar. Blickar åt Österlandet. Till Malta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9

medes. Vår färd i dag gällde isynnerhet Cyane’s kalla
och ruinerna af Dionysos’s, tyrannenB, borg, hvilka sednare
synnerligen mäktigt drogo till sig min sommardotters poetiska
sinne.

Vi ro uppföre floden, jemt bred nog för att lemaa
årorna rum. På en höjning af stranden stå i enslig
höghet tvenne kolonner af porten till ett fordom
vidtbe-rvktadt Jupiters-tempel. En regnskur öfverraskar oss hår,
men vi äro just nu under en bro öfver Anapo och stanna
under dess hvalf tills skuren går öfver. Våra båtkarlar
trösta oss och försäkra, att regnet ej blir allvarligt, att
det blir "poco d’aequa" i dag. Snart också lyfta sig
skyarne, regnet upphör och vi ro framåt uppför floden
emellan gröna, icke höga bräddar, som allt mera
sammanträngas och snart bli för trånga för årornas rörelser.
Rod-darne stiga i land, draga båten med linor uppför floden,
hvars stränder blifva alltmera beväxta med buskar och
vass; så komma vi till stället, der floden Cyane förenar
ßig med Anapo, och vi vika nu af in i <lenna, der vi
snart befinna oss uti en lund af höga papyrusplantor, och
med outsägligt nöje ser jag här, för första gången, denna
sköna vattenväxt, dotter af Nilen (men här samtidig med
denne), som först bland jordens växter skänkte menniskan
medlet att genom skrift bevara sina minnen. De stora,
sköna parasol-blommorna reste sig öfver våra hufvuden
såBom en skuggrik lund. Don Polite lät upprycka flera
plantor och visade oss i stammens snöhvita substans det,
hvaraf papyruspapperet tillverkas. Sjelf tillverkar han detta
papper såsom en kuriositet. Vi uppsamla derföre i båten
af de sköna plantorna och fortsätta så vår flodresa emellan
tilltagande grupper af papyrus, hvilka med sina kronor
beröra våra hufvuden. Och nu är vår färd så romantisk,
så egendomlig, så fullkomlig, som man någonsin kunde
önska sig den. Så idylliskt täck borde nejden vara, —
en följd af blomrika ängar och kullar med grupper af
träd — nejden, der Ceres’s dotter lekte med sina unga
väninnor, plockande blommor, då Pluto såg henne och
ryckte henne bort ur deras krets; så mjuk och mildt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:19:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifigamla/3/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free