Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. På Malta. Intryck af ön, dess städer och historia — Medelhafvets hjeltedikt. Dagligt lif. Engelsmän och Maltesare. Nya bekantskaper, sällskapslif. Prins Alfred på Malta. Stormiga veckor; solskensdagar och sköna stunder. St. Johns kyrka. St. Pauls vik. Odlingens framsteg. Klippöns blomstring. En bekännelse. Hvad som drager mig till Österlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(i o
Den 14 Januari.
I morgon väntar man det Franska ångfartyg, som
hvar fjortonde dag går härifrån till Egypten och Falestina
— ovisst är emedlertid om det kan komma i denna storm
— och i morgon, om möjligt, reser jag till — Egypten
och Palestina.
Jag skall icke säga dig, min L*, hvad jag vill se
der, ej heller hvad som förer mig att så utsträcka en
resa, som ursprungligen blott var ämnad till Schweitz, samt
att trotsa de svårigheter och faror, som i dessa länder
måste möta en ensam resande, såsom jag, fullkomligt
obekant med deras språk och seder; jag skall icke säga dig
det; ty jag vet det icke rätt sjelf. Ett blott vet jag och
det är — att jag måste dit.
Käre L*. Har du någongång, under din lefnad, hört
en röst — men icke en menniskoröst — som i ditt
innersta ropat: "Gå dit!" eller "gör det!" Har du, på din
skymningsväg sett framför dig, eller rättare inom dig ett
ljus — men icke af jordiskt ljus — som klart visat dig
den vägen du tvekande en tid sökt, — då, men icke
eljest skall du förstå den inre röst, det inre ljus, 6om
manar, som tvingar mig att vallfärda till det gamla, heliga
Österlandet, menniskans ursprungshem, hemmet för hennes
första och andra födelse. Hvad väntar du att finna der?
Hvad väntar du att derifrån kunna gifva andra? Dessa
frågor har jag ärligen gjort mig, liksom du. Jag kan ej
besvara dem. Men att få se de orter, der det högsta af
menniskoslägtets fornlif uppväxt, blommat och satt frö för
sednare slägten, och der uråldriga minnen i natur och konst
ännu vittna derom: att för en tid, på sjelfva dessa orter,
med hela sitt hjerta, sin själ och sin håg, försänka sig i
dessa minnen, så att de blifva ett närvarande lif för själ
och hjerta; det, känner jag, kan icke vara utan frukt för
själen och dess lif, i synnerhet om den derunder ledes af
en stadig längtan och kärlek. Denna vet jag med mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
