Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. I Alexandrias hamn. Resa och ressällskap från Malta. Furstinnan och Professorn. Storm och stillhet. Pesten och protesten. Jag får ej se Pyramiderna. Men jag får se Palestina. Besynnerlig skickelse. En omvändelse genom David Strauss. Syriska hafvet. Ankomst till Palestina. Jaffa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ena var ledaren för hela sällskapet, en man med präktiga
ögon och af dessa herrskareandar, dem man föres att
älska eller att — hata om man måste lefva under deras
välde. Den andre — som hade kassan om hand — såg ut
såsom jag tänker mig "Judas som hade pungen." Jag
skulle ej hafva velat träffa honom ensam i en skog. Den
tredje och yngste af bröderna var — ett barn till
anlets-uttryck och sinnesstämning. lian hade nyligen öfvergifvit
en glad verldslig bana och råånga tillgifna anhöriga för att
blifva caruieliter-munk. Ilan pratade och skrattade
beständigt. Bröderna voro ofta vid systrarnes hyttdörr för att
höra hur det stod till med la supérieure!" "Min syster"
hörde jag en dag carmeliter-munken med herrskareanden
säga, "tag en kopp buljong. Jag vill att ni tager en kopp
buljong! Den sjuka tackade, sade ja, men kunde intet
taga till sig.
Tvenne ’ Frcres des écoles ehrétiennes" i svarta
drägter reste ock ut på mission till Indien. Deras uttryck var
så godt och faderligt, att man ej kunde annat än fatta
förtroende till dem. Känner ni ingen fruktan under denna
er första sjöresa och i denna storm ’?" frågade någon en af
dem. Han utbrast i ett godt skratt: "Gud har skickat
mig. Han skall nog föra mig fram", svarade han. Hans
väsen var i allo fromt och förståndigt.
I skarp kontrast till dessa bröder voro tvenne
capuci-ner-munkar, som reste till Jerusalem och tycktes föga
bekymra sig om annat, än att göda sig. De voro skickade
från Rom och liknade fän mera än folk.
Till detta sällskap kom — vid middagsbordet —
fartygets officerare af andra rangen. Dc talade gerna
om fruntimmer och giftermål. En af de civila
embetsmännen vid bordet gaf sina vinkar om att fruntimmerna
icke voro just lätta att härda ut med och giftermålet icke
alltid ett paradis. Ilan möttes med det inkast, att man
just icke ansåg honom, som ett mönster för äkta män,
hvarpå han såg litet flat ut. "Le second," en liten qvick
och rask officer, ville gerna hafva en hustru och var
besluten. sade han. att hon icke skulle, i hans hus. sakna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
