Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. I Jerusalem. Tillbakablick på resan från Jaffa. Vår karavan. Min ensliga färd. Ny värdighet. Luftens och landskapets skönhet. Ankomst till Ramleh. Tröttande dagsresa. Ankomst till Jerusalem. Pilgrimerna och den heliga grafven. Oljoberget och Gethsemane. Judarnes klagodag. Gudstjenst i Evangeliska kyrkan. Vandring genom Hinnoms, Kedrons och Josaphats dalar. Bethanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
moder, folkmängden; har du förnummit den hemska,
tilltagande tystnaden, det stigande mörkret, deremellan de få
orden från de korsfästade — detta underbara samtal, som
himmelens och helvetets makter genomljuda — det sista
ropet och jordbäfningen, som lät templets förlåt remna,
— har du förnummit och fattat det. outsägligt storartade
af hela denna scen, då skall du vid uppträdandet på
graf-kyrkans "calvarium" erfara en känsla af plågsam förundran
vid åsynen af den mängd kulörta lampor och allt det
glitter ech bjefs, som der omger den korsfästades osköna
bild. Du skall blott se deri ett baruspektakel af smaklös,
osann karakter. Andakt, uppbyggelse kan du ej erfara.
Och likväl, jag erfor en viss rörelse, en viss uppbyggelse
på detta calvarium ; de väcktes af pilgrimernas synbara
djupa andakt. Hur de kommo, dessa män och qvinnor,
ynglingar och flickor af olika folkslag och i många olika
klädedrägter — rika rajalis i guldbroderade, skinbebrämade
pälsar, fattiga herdar i getskinsinantlar, — oeh kastade
sig ned för den korsfästade och kysste jorden vid lians
fötter åter och åter. Derefter gingo de och kysste ställen
och målade bilder rundt omkring. Derjemte var det tyst
och stilla deruppe; ingen talade, ingen log eller sysselsatte
sig med något utom den tillbedjande hyllningen. Det var
allvar dermed, och allvaret stod att läsa på allas anleten.
Den egendomliga upplysningen, som genom de mörkröda
och brandgula lamporna hade något bjert, grannt och
dystert på en gång, och som dock icke förtog skymningen,
verkade säkert äfven gripande på dessa barn i andan, föga
vanda vid denna verldens spektakel. För dera hade» detta
en målande kraft.
Genom åtskilliga gluggar och hål visar man dig här
stället, der ’"det verkliga korset stått", der klippan remnat
(och låter dig sticka en käpp in i springan). 111. fl.
anstalter och dekorationer, som alla gifva (åtminstone mig)
intrycket af småaktiga tillställningar. Det var mig
plåg-Bamt att dröja vid dem; jag gick tillbaka ned i
förrummet. Solskenet strömmade in genom de öppnade portarne
åt förgärden. Det upplyste en grupp muhamedaner med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>