Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. I Jerusalem. Tillbakablick på resan från Jaffa. Vår karavan. Min ensliga färd. Ny värdighet. Luftens och landskapets skönhet. Ankomst till Ramleh. Tröttande dagsresa. Ankomst till Jerusalem. Pilgrimerna och den heliga grafven. Oljoberget och Gethsemane. Judarnes klagodag. Gudstjenst i Evangeliska kyrkan. Vandring genom Hinnoms, Kedrons och Josaphats dalar. Bethanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92-
turbaner och langa pipor, som sutto makligt rökande på
en hög divan under en alkov till venster om ingången.
I)e voro väktare på stället och tycktes icke utan löje
betrakta pilgrimerna, som vandrade in under det de gjorde
täta korstecken öfver panna och bröst. Vi vilja nu följa
dessa in i grafkyrkan.
Det är en stor, skön rotunda, med en kupol, som
påminner om det gamla Pantheons kupol i Rom. Men
denne är ännu väl bibehållen och här lyser dagern genom
stora, trasiga öppningar i hvalfvet. Jag hade längesedan
bemärkt dessa vanställande skador, som ses från långt
håll, och blef förundrad då jag hörde att de funnits sedan
lång tid tillbaka och att föga utsigt vore att se dem snart
botade, emedan de grekiska och de katholska christne
strida om behörigheten dertill, samt om rättigheten till
hvalfvet, och ej kunna förena sig om att gemensamt
reparera det. Likväl är det klart, att regn och snö kunna i
mängd inkomma genom dessa öppningar, skada kyrkan och
förorsaka pilgrimerna mycken olägenhet. Midt i den stora
rotundan är ett kapell, eller rättare ett tempel, mejsladt. af
hvit, men nu gulnad marmor. Massiva vaxljus på höga,
massiva silfverkandelabrar brinna der framför, och
målningar och färgade lampor pryda dess portal. Djr —
säges det — är den heliga grafven. Rundtom ingången
sitta och stå en mängd pilgrimer, äfven några lama,
blinda och lytta, och vissa stunder är det lifsfara att begifva
sig dit in; tv rummet är litet, utgång ingen, utom
ingången, och pilgrimerna tränga fram likt vildar —
hvilket do stundom äfven äro. Jag lyckades att komma in en
stund då knpellet var nästan tomt. I förrummet eller det
så kallade "engels-kapellet" stod en qvinna i nunnelik drägt,
som under oupphörliga böjningar af kroppen gjorde
oupphörliga korstecken — jag har hört att dessa göras
stundom till ett antal af trehundratusen efter hvarandra; och
detta anses förtjenstfullt. Den korstecknande nunnan
tycktes vara en af de outtröttliga i den konsten. När jag
efter en qvarts timma, återkom ur grafrum met i
engels-kapellet stod hon ännu der, bugtande och korsande sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
