Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Hvardagslif. Vandringar och små uppträden utom Jerusalems murar. Nicephori trädgård. Davids graf. Vår-blommor. Konunga-grafvarne och Scopas. Sheikens hustru. Besök i åtskilliga Harems. Samtal med arabiska fruntimmer om de yttersta tingen. Fromma damer. En lycklig maka och moder. Svarta slafvinnor inom Harem. Qvinnan i Österlandet. Jerusalems gator och Jerusalems befolkning. Mitt nya hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
samt att hålla venstra handen på bröstet under det hon
med den högra bjöd oss the i små äkta porslins-koppar.
Sedan bjöds på samma sätt kaffe, likaledes i helt små
koppar och, liksom theet, mycket sockradt. Två små
negerbarn (slafvarnas inom huset) inkallades, måste kyssa
våra kjortlar, smektes och behandlades mycket vänligt af
de två damerna. Jag längtade att komma till litet
allvarsamt samtal med dessa, och tog tillfälle dertill då de
visade oss Effendi Musas böcker, hvilka likväl ingendera
af dem hade läst, ty — de kunde icke läsa. En
muha-medansk qvinna, som kan läsa, är en stor sällsynthet.
Jag frågade genom min vänliga tolk, fru Rosen, (som
tyckes vara fullkomligt hemma i arabiskan) om de kunde
bedja, om de dagligen bådo till "Allah." Båda svarade
ifrigt derpå: Ja! De bådo fem gånger om dagen och för
hvar gång en olika bön, dock hvar dag samma böner. Jag
frågade vidare om de trodde sig kunna lika väl, som
männen, komma efter döden i paradiset?
Svar: Ja, helt visst. Alla Moslems komma dit,
somliga straxt efter döden, andra sedan de först
genomgått en straff- eller pröfningstid, allt efter som de lefvat
på jorden.
Fräga ; Hvad skola de sysselsätta sig med i paradiset.
Svar: Med intet utom att göra besök hos sina
vänner. — "Skulle de icke der göra musik ?" — "Nej,
det vore syndigt!" — rSkulle de hvarken äta eller dricka?" —
"Nej, man liar i paradiset inga tänder, ej heller hunger eller
törst. Men ville man förtära något, så behöfde man blott
önska det, och straxt stode ett dukadt bord der.
Öfverhufvud behöfde man i paradiset endast yttra en önskan
och den uppfylldes genast." — "Skulle de kunna se —
Gud?" — "Nej, bevars! Det kunde aldrig komma i
fråga. Ej heller kunde man önska det; man hade nog af
Profeten (Mohamed) och hans paradis." — "Och de, som
ej komma i paradiset, de elaka och ogudaktiga, hvarthän
komma de?" — "I brinnande eld. Dock efter luftring
i elden skulle äfven de omsider komma i paradiset." —
Dessa frågor m. fl. i samma ämnen besvarades med
liflighet ocli redighet, i synnerhet af den ogifta unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
