Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Hvardagslif. Vandringar och små uppträden utom Jerusalems murar. Nicephori trädgård. Davids graf. Vår-blommor. Konunga-grafvarne och Scopas. Sheikens hustru. Besök i åtskilliga Harems. Samtal med arabiska fruntimmer om de yttersta tingen. Fromma damer. En lycklig maka och moder. Svarta slafvinnor inom Harem. Qvinnan i Österlandet. Jerusalems gator och Jerusalems befolkning. Mitt nya hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
damen, som tydligen var mera tänkande och förståndig, än
<len andra. ILon syntes allvarligt intresserad af religiösa
ämnen, i hvilka hon fått muntlig undervisning af sin
moster. Jag frågade henne slutligen om hon icke hade
lust att resa och se andra länder, t. ex. mitt land, som
jag beskref såsom mycket skönt. Hon svarade, att om
hon kunde resa, så skulle hon vilja fara till Stambul
(Constantinopel), emedan hennes fader lefvat der, och till
Mekka ; men då detta ej lät sig göra, tyckte hon att det
var bäst att förblifva i den stad, der Abraham, David och
Jesus vistats. I andra städer kunde finnas mera "fantasia"
(förlustelse); men här funnos mera ämnen för uppbyggelse.
Härtill sade jag: ’’Taib, taib!" (Godt, godt!). I öfrigt
hvad vi än talade om, himmel eller helvete, Stambul eller
Mekka, alltid kom man åter till kläderna och toaletten,
som mer än något annat syntes intressera den unga
frun.
Fru Rosen bad henne att visa oss sina granna
kläder. Det ville hon gerna, men olyckligtvis var nyckeln till
skattkammaren ej till finnandes och söktes fåfängt under
soffmadrasser och kuddar, som dervid visades vara
gömställen för hvarjehanda ting. Vi fingo nöja oss med att
beundra ett par guldbroderade kuddar och kläden, hvilka
den unga frun något för mycket okruserligt kastade öfver
oss, och som voro utsydda med både smak och konst.
Hvad som icke visades oss, men som jag vet finnes i huset
liksom i hvarje muhamedanskt hus är — en piska,
hvarmed slafvarna tuktas när de icke skicka sig till pass, och
hvarmed herrn i huset äfven tuktar sina fruar när dessa
träta eller skicka sig ohöfligt mot honom. Ty herrn i
huset håller strängt på sin husbonderätt, och utan hans
tillåtelse får ej hans hustru sitta ned i hans närvaro.
Den unga fruu lät oss äfven, i detalj, beskåda sin
egen drägt, som, på nära håll sedd, var temligen dyrbar,
men ingenting mindx-e än smakfull.
Den unga Abyssiuska slafvinnan satte framför oss två
med vaxduk klädda pallar eller små. bord, det ena på det
andra, och derpå en bricka med ett halft dussin små fat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
