Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Pilgrimsfärd till Jordan. Jericho-dalen och lägret. Det gamla Jericho. Herodes och Christus. Det nya Jericho-Beduinbyn. Pilgrimerna vid Jordan. Tvenne verldsåldrar i tvänne män. Stormig färd till Döda hafvet. Engheddi och Essenerna. Massada sorgespel. Lägret vid Jericho om morgonen. Pilgrimståget till Jerusalem. En blick öfver Palestina, dess folk och historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 91
och gom för oss skymde himmel och jord. Herr S . . .
gick att väcka de i det andra tältet sofvande herrarne.
De voro snart på fötter, och fru S . . . och jag fingo
her-berge i derag tält medan de och herr S . . . arbetade att
åter upprega vår fallna hydda. Vinden gaf ännu några
gtötar, ett par åsk-knallar läto höra sig, några
regndroppar föllo ur moln, som började hopa sig öfver våra
hufvuden ; sedan blef allt stilla som förut. Vårt tält koin
åter upp och blef stadigare fästadt än förut; det var mig
ett nöje att erkänna de unga männens goda vilja, muntra
lynne och välvilliga hjelpsamhct, samt att se, att den
stormiga episoden ej vållat minsta skada eller förlust af något,
men sömn fick jag ingen denna natt. Jag kunde ej
befria mig från förkänslan af vidare stundande obehag.
I dagbräckningen var hela lägret i rörelse;
pilgrimerna tågade till Jordanen. Litet sednare sutto äfven vi,
pilgrimer från Nord-Europas länder, på våra hästar och
redo öfver den grönskande, fuktiga slättmarken.
Morgonen var ljuflig, luften alldeles stilla och oändligen mild.
Nattens regn, ehuru ringa, gjorde att intet damm uppkom
i hästfötternas spår; jorden doftade mjukt. Öfver våra
hufvuden låg himmelen klar; men en krans af mörka moln
tornade sig i höga alpspetsar och kummel framför oss i
östor. När vi efter tvenne timmars ridt öfver fältet
nalkades Jordanen blixtrade solen upp ur molnbädden. En
skara pilgrimer färdades ännu fram tätt framför oss, dels
till fots, dels på åsnor, mulåsnor och kameler. Dessa
sednare buro vanligen tre till fyra, stundom flera personer;
— barn och qvinnor sutto i korgstolar gungande tvärs
öfver djurets rygg. Och gunga fingo de duktigt
emellanåt.
Vi redo in i småskogen och stadnade på en
grönskande höjd eller bank, der vi stego af. Nedanför denna,
flöt Jordanen med stränder tätt bevuxna af lummigt
löfverk. Snart voro vi vid dess brädd. Strida rullade dess
ljusgrå vågor från norr mot söder, så snabba och strida,
att det syntes böra vara lifsfarligt att våga simma öfver
floden, som dock tycktes föga bred. Ej heller sågs någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
