Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Det poetiska Asien och det verkliga Asien. Öfversigt af Asiens gamla folk och religioner. En blick på de nuvarande. Gemensamma familje-drag. Gemensamt mål. Asien såsom menniskoslägtets moderland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
elden; hau uppmanar dem att öfvergifva de trollkarlar och
natur-besvärjare (magier), hvilka dittills vilseledt dem från
den sanna guda- och sedo-lävan.
Jag anför här siarens högtidliga tilltal efter den tyske
orientalisten Dr. Haugs öfversättning ur den persiska
Zend-Avesta; men af fruktan att vanställa meningen återgifver
jag de metriska stropherna på prosa. Det är Zoroaster
som talar:
1. "Eder alla, som här nalkens, förkunnar jay den Allvises
visa läror, den lefvandes lofsånger, den goda andens
Gudstjenst. Ur eldens anda ser jag härlig sanning
stiga.
2. Lyssnen till jord-själens ljud; skåden fromt den stigande
lågan: Man och qvinna skola hvar för sig bestämma sig
i tron. Upp! Vaknen upp. J forntids hjeltar! Nalkens,
vittnen här med oss!
3. Tvenne andar, lika i väsen, tvillingpar af begynnelsen,
det goda och det onda, herrska i verlden öfver tankar,
ord och gerningar. J masten välja mellan båda. Väljen
det goda, icke det onda.
4. A lit lif, all verksamhet utgår af dessa båda; det första
och det sista, varelse och icke varelse. Elände blir
lögnarens del, lycksalighet den sanningsälskandes.
5. Väljen! Den som väljer lögnaren, utkorar sig den
sämsta lotten. Den som väljer Ormuzd, den allena helige
och sanne, han ärur honom genom sanning och heliga
gerningar.
6. J kunnen icke tjena båda. Den tvekande är i fiendens
hand. "Väljen lögnen!’ ropar Deva och stormande
hastar rlämonernas skat a att bekämpa lifvet, som siaren
predikar.
7. Armaiti, kropps-verldens moder, skyddar det jordiska
lifvet i förbund med makten, sanningen och det fromma
sinnet. Men anden, skapelsens förstling, är, Ormuzd!
allena hos sig.
8. Ormuzd! När anden på jorden kommer i nöd, sä hjelp
honom, du! Gif den fromme jordisk lycka, straffa den
som lögnen gör!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
