Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Det poetiska Asien och det verkliga Asien. Öfversigt af Asiens gamla folk och religioner. En blick på de nuvarande. Gemensamma familje-drag. Gemensamt mål. Asien såsom menniskoslägtets moderland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 f>
gängligt för alla. Hans lära antog såsom fyra stora
grundsanningar: lidandets tillvarelse, orsakerna dertill: begären
och lidelserna; tillvarelsen af ett högsta tillstånd och wäl,
der lidandet upphör eller Nirvanä; samt medlen för att
vinna det: ihållande försakelse och betraktelse.
Med denna lära gick denne man af ett stort hjerta,
men af ett inskränkt förstånd, ut ur sin enslighet för att
blifva menniskornas frigörare och frälsare. Han kallade
till sig fem lärjungar, unga män, som redan hade slutit
sig till honom i den sista af Bramin-skolorna, der han
vistats, undervisade dem i "den goda lagens Lotus", och
gick sedan samfällt med dem att predika sin lara i Indien
och i närgränsande länder. Då han icke polemiskt höjde,
sin röst emot Braminernas aristokratiska läror, utan endast
i högre mening utvecklade dessas mysterier, och framför
allt predikade barmhertighe.ten, nndergifvenheten,
afsägel-sen och fattigdomen för alla menniskor, så varade det
länge innan Braminerna märkte, att hans lära umlergräfde
deras välde och privilegier. De reningar och symboliska
ceremonier, som Buddha anbefallte, voro ej, i det yttre,
mycket olika Braminernas. De ansågo honom som en
deras lärjunge ända till dess de af Buddhas lärjungars
och bekännares antal och af det minskande .-intalet i
deras egna skolor och pagoder märkte att han var en deras
farligaste fiende.
Men detta skedde först en lång tid efter reformatorns
död. Då uppstod en blodig förföljelse, som efter en lång
kamp slutade med att förjaga Buddhismon ur det egentliga
Indien, men mäktade ej qväfva dess utsäde, ej heller
hindra dess starka utbredning i närgränsande länder. Och
det är sannerligeu intet ringa vittnesbörd om det
gemensamma högre inom menniskonaturen, att en lära, som
fordrar så hårda vilkor i detta lifvet och lofvar så litet
för det efterföljande, kunnat blifva herrskande inom större
del en af Ost-Asiens folk, uti China, Mongolien, Japan,
Cochin-China, Korea, Thibet, Tnrkistan, Siam oeh på öarne
Ceilon och Java, så att Buddhismen i denna tid räknar
tre till fyra hundra millioner anhängare! —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
