Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Det poetiska Asien och det verkliga Asien. Öfversigt af Asiens gamla folk och religioner. En blick på de nuvarande. Gemensamma familje-drag. Gemensamt mål. Asien såsom menniskoslägtets moderland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
"olyckan. Måtte många tusende lemna sina hus och lefva
"som helgon och, sedan de lefvat för betraktelsen och
«f-"sagt sig all verldens lust, blifva återfödda i
delaktigheten af Brahmas verldar och uppfylla dem i talrika
"skaror!"
Uti fyratiofyra är hade Ëuddha predikat sin lära för
talrika lärjungar, som från när och fjerran kommo att höra
de visa ord han yttrade under skogens friska skuggor eller
från spetsen af Hökens klippa — ett berg i Mogadah —
då han kände sitt slut eller stunden för sin slutliga
befrielse nalkas, stunden då han skulle ingå i den eviga
Nirvanfi. Hans kusin Ananda gick vid hans sida och de
voro i begrepp att färdas öfver Ganges-floden då Buddha
vände sig till sin följeslagare och sade: "det är för sista
gången, som jag betraktar på afstånd Radjagrihas stad
och thronen af diamant." De satte öfver Ganges. Buddha
tog afsked af de orter, som hade bevittnat utförandet af
hans mission och sednare lif. En half mil nordost, om
Kucinugura, vid stranden af strömmen Atchiravati, fattades
han af vanmakt. Han stadnade då i en skog och andades
ut sin sista suck i skuggan af ott palmträd. Buddha var
80 år gammal då han inträdde i den eviga hvilan. Nirvanä,
omkring 5 43 år före Christi födelse.
Vid underrättelsen om mästarens död skyndade hans
lärjungar till den ort der han uppgifvet anden. De
anställde ät honom en praktfull dödsfest; men sedan hans
kropp blifvit lemnad åt lågorna uppstod kring bålet blodiga
strider om hans qvarlefvor och snart skulle Buddhas ben,
ja, den minsta del, som tillhört h.ms kropp, blifva föremål
för en ny grof afgudadyrkan. Uti de tempel, som i flera
länder uppbyggdes till hans ära, ser man vanligtvis hans
bild såsom en fridfullt slumrande, i skuggan af ett träd.
som sträcker ut öfver honom sina grenar. Det ligger i
denna sinnebild något för mig djupt rörande. Menniskan
har arbetat sig trött och matt under mängden af sina
vägar för att finna det högsta och den högste; och det
högsta hon med oerhörd kraft-ansträngning vunnit är —
sitt väsens eller sitt lifs tillintetgörelse, en sömn, i hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
