Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Det poetiska Asien och det verkliga Asien. Öfversigt af Asiens gamla folk och religioner. En blick på de nuvarande. Gemensamma familje-drag. Gemensamt mål. Asien såsom menniskoslägtets moderland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
tandc. Det har löftet om den slutliga befriaren och
motser hans ankomst. Den dunkla aning, som innehålles i
Buddhas profetia om en verldens befriare i en kommande
Buddha, Majtreja, bör dock anmärkas såsom vittne om den
profetiska kraft, som bor i raenniskoslägtet. Äfven den
nordiska Walans syn af de yttersta tingen, så väl som
Zoroasters ännu mycket äldre lära vittna härom.
Och låt mig här säga ett ord om de andliga
synernas och lärornas ordförare, dem vi öfverallt Se uppträda
på jorden som gudomlighetens organer under namn af dess
prester, och som hos de Asiatiska folken i synnerhet spela
en så stor rol. Blott en mycket ytlig blick kan se i dem
endast äregiriga män, som betjena sig af folkens
okunnighet eller svaghet för att beherrska dem. Utan tvifvel har
det äfven funnits, — och finnes ännu — många sådana;
men det gifves och har i alla tider gifvits ett naturligt
presterskap, personer, begåfvade, med en egen djup-blick
för andliga förhållanden och en egen förmåga att behandla
dem. Sådana personer blifva menniskornas naturliga lärare
och ledare i de högsta frågor. Öm tiden, då de uppträda,
ännu är mörk, mensklighetens andliga lif chaotiskt och de
i mycket äro barn af sin tid, så bör det icke tillräknas
dem. De hafva uppehållit och i sin mån utvecklat det
högre lifvet på jorden intill den tid då en högre
uppenbarelse skulle gifva hvad de ej kunde gifva. Så allt högre
presterskap i verlden. Af dessa det högstas prester bar
jag i denna teckning framställt några och låtit dem sjelfva
tala. Öfverallt se vi dem kämpa mot afgudar, råhet,
sinlighet, bedrägeri och allt ondt. De vända sig till de
oskrifna lagarne i menniskans bröst, som — säger
Antigone hos Sophokles — icke äro af i dag eller i går, utan
hafva varit i alla tider, utan att man kan säga huru de
uppstått." De framställa sin lara såsom en urgammal,
men förglömd eller orenad af människorna, såsom härledd
af ur-religionen eller af en ursprunglig uppenbarelse och
lära från verldens skapare. Öfverallt äfven se vi under
deras ledning altaren resas och symboliska gudstjenster
inrättas, samt offer, i hvilka menniskan anses offra sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
