Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. Åter i Jerusalem. Storfursten och storfurstinnan Constantin. Krigsrykten. Heta dagar. Storfurstens besök i Omars moské, religiösa liberalism, förståndiga frågor. Biskop Gobats silfverbröllop. Ett annat bröllop. Biskopens parti och konsulns parti. Det rätta partiet. Drottning Victorias födelsedag i Jerusalem. Ökenvind och dess verkningar. Rosendalen. Små utflykter. Bethanien än en gång. Diakonissorna. Efterskörd samt återblick. Ökentider; deras frukt. Systerhemmet. Lilla Richane. Min sista dag uti Jerusalem. Godt budskap. Stormigt och stilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 1 8
Blund de små religiösa grupper, som vistats i
Jerusalem denna vinter och vår, är en kallad Ameniterna af dess
bruk att ofta säga omen. Man påstår att de vänta det
tusenåriga rikets ankomst jemte alltings fulländning, och —
vänta få de! De äro stillsamma, fromma christna af tysk
härkomst; jag har stundom hört dem sjunga melodiska
hymner under det de, män och qvinnor i europeisk
klädedrägt, lustvandra på kullarne kring Jerusalem. Ett
original af denna sekt bor sedan många år i Jerusalem, har
der köpt eller bygt sig ett litet hus under ett fikonträd,
der ban lefver helt allena och dit han icke tål att någon
menniska, i synnerhet icke ett fruntimmer nalkas. Han
säges med pistol i band värja sig för en så farlig gäst.
Hans boning är icke långt från min på Sions berg och
ofta sent om aftnarne hör jag ljuda hans trumpet. Han
väntar den yttersta domens snara ankomst, anser sig
troligtvis kallad att blifva en af dess trumpetare och öfvar
sig dertill. Det förstås att han är engelsman; ty den mest
excentriska man här pà jorden, liksom den niest praktiska
är helt visst en engelsman.
Hvad skall jag säga vidare om Jerusalem — denna
besynnerliga samlingsplats för så många folkslag och så
många religioner, hvars särskiljande drag öfva nura välde
än deras öfverensstämmande?*) — Tungorna synas mig
äfven här förbistrade och lifvet på längden föga trefligare
än i det gnmla Babel. Bland de många särskilta
striderna pågår här tydligen en mera allmän, en som är i
stigande, och din är emellan barbariet och civilisationen.
*) Enligt en Sir 1851 anställd folkräkning utgjorde befolkningen
i Jerusalem då 23,354 själar, nemligen:
12,286 muhammedaner (araber och turkar).
7,488 christna.
3,580 judar.
I Jerusalems paschalik räknades
137,001 muhammedaner.
12,462 christna.
10,077 judar.
159,5401
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
