Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Om bord. Reseminnen: Abugosch, Jaffa. Caipha. Missionärens hem. Dagar på Carmel. Resa till Nazareth. Genesareth. Tiberias. Forntidsdagar och hvardagslif. Bad och Beduiner. Tabor. Åter i Caipha. Något nytt under solen. Beyruth och Libanon. Emir Seid och hans hof. Sitti Camomilla. Druser och Maroniter. Araberna. Mahomet och Al Koran. ”Det lugna lifvets Amma”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
att förtro mig till min vanliga reslycka ocli taga
beduinerna kallt, äfven om de röfvade min lilla kappsäck; och
sä begaf jag mig å väg utan annan vakt än min ledsagare
Hameth, tog blott från klostret med mig såsom page en
17-årig grekisk gosse vid namn Joseph — österländskt
skön såsom bibelns Joseph kunde varit det, — som skulle
gå bredvid min häst och leda den vid slippriga ställen på
bergen, ty min hvita gångare gick ingalunda säkert.
Vid pass en timmas väg från Nazareth fick jag se,
på höger hand, en liten trupp (7 eller 8 man) beduiner
med långa spjut rida fram ur en skogsdunge tvärt öfver
åkerfälten ned mot oss. De stadnade en liten stund,
syntes rådpläga, fortsatte sedan ridten långsamt, men
tydligen i den riktning att de skulle komma mig i vägen.
"Nu kommer det!" tänkte jag, såg mig i andanom plundrad
på min lilla egendom (den betydligare delen af min
reskassa samt min koffert, hade jag lemnat i Caipha), och
beredde mig alt taga det med godt lynne, ty att undfly
var ej att tänka på. Beduin-truppen kom ganska riktigt
ned på vägen eller stigen och stängde den för oss i det
de stadnade och vände mot mig sina mörkbruna anleten,
ur hvilka de hvita tänderna och de eldfulla ögonen lyste i
vild skönhet. De betraktade mig pröfvande och vexlade
ett par ord med min muckaro, några af dem logo — det
såg ut som en blixt genom åskdiger sky — hvarpå de
fortsatte sin afmätta ridt och fägnade mig med åsynen af
sina vackra hästar, röda och blå schabrack, öfver hvilka
de gul- och brunrandade mantlarne från ryttarnes
hufvuden fladdrade i vinden, de långa spjuten, de ståtliga, vilda
gestalterna; det såg rätt bra ut och jag fick oplundrad och
oförskräckt fortsätta min resa.
Den första märkvärdiga ort, som man träffar på denna
sida om Nazareth, är Cana, omkring en timmas väg
derifrån. Den del af byn, som kallas den gainla, är endast
en ruin af svartnade murar och stenar; den nyare är föga
bättre och syntes nästan alldeles öde. Men i dalen
nedanför, — bvn ligger på klippterrasscr — frodades yppigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
