Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Om bord. Reseminnen: Abugosch, Jaffa. Caipha. Missionärens hem. Dagar på Carmel. Resa till Nazareth. Genesareth. Tiberias. Forntidsdagar och hvardagslif. Bad och Beduiner. Tabor. Åter i Caipha. Något nytt under solen. Beyruth och Libanon. Emir Seid och hans hof. Sitti Camomilla. Druser och Maroniter. Araberna. Mahomet och Al Koran. ”Det lugna lifvets Amma”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 5 "
Efter att ha hvilat en stund gingo vi på åsen
österut. Här öppnar sig en stor utsigt öfver det inre af
berget, dess fruktbara kullar oeh dälder emellan massor af
nakna gråa berg. som stiga, likt vågor, högre oeh högre
upp mot Sunnins gråhvita kupol och söder ut löpande
bergsåsar. här och der fårade med snö. Närmast i djupet
nedanför oss — en flodbädd nu alldeles vattcnlös — höjer
sig berget med glänsande odlade gröna terrasser och
kullar — på vissa ställen genombrutna af gråbergs-knän, som
Btieka skrofliga fram genom den gröna beklädnaden. På
den högsta af dessa terrasser ligger ett ståtligt stenpalats
i österländsk bygnadsstyl. Det var, sades mig, residenset
för en af Libanons förnämsta maronitiska emirer. Men,
hatad af ett stort parti af bergets befolkning — man
räknar denna till omkring 500,000 själar — vågar han icke
vistas der, utan bor för närvarande i Beyruth. Den
fruktbara dalen omslutes på alla sidor af berg; långt i fjerran
skymtar inan flera dylika bergsdalar och scenen är högst
egendomlig, icke lik någon annan, som jag sett.
Var det den kalla bergsluften på morgonstunden eller
någon annan orsak, som vållade det, men jag kände mig
temligen häftigt illamående. Medan den goda fröken
Weber gick till sardinska konsulns villa på tio minuters
afstånd ifrån stället, der vi befunno oss, för att begära några
ögonblicks gästfrihet, satte jag mig nedhukad på rötterna
af en gammal tall. Efter några minuter hörde jag mig
tilltalas af någon, såg upp och fick se framför mig en
tjock fru med hufvud oeh hals betäckta af guldprydnader,
och på litet afstånd från henne stodo tre yngse
fruntimmer, på lika sätt prydda, men med trasiga klädningar. Den
tjocka damen, som hade en furstlig hållning och derjemte
en ganska godmodig, välvillig uppsyn, sntte sig ned på
marken ined benen i kors och sökte inleda ett samtal med
mig. Hon deltog tydligen i mitt tillstånd och ville erbjuda
sin hjelp. Jag kunde blott tacka henne på arabiska, samt
skaka på hufvudet och med ordet: "mafisch ’, (intet)
uttrycka att jag intet ville hafva. Fröken Weber återkom
med inbjudning af M:me Villani, sardinska konsulns fru,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
