Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Om bord. Reseminnen: Abugosch, Jaffa. Caipha. Missionärens hem. Dagar på Carmel. Resa till Nazareth. Genesareth. Tiberias. Forntidsdagar och hvardagslif. Bad och Beduiner. Tabor. Åter i Caipha. Något nytt under solen. Beyruth och Libanon. Emir Seid och hans hof. Sitti Camomilla. Druser och Maroniter. Araberna. Mahomet och Al Koran. ”Det lugna lifvets Amma”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
liuipning. De äro ytterst snarstickna och hämndlystna,
äfven sins emellan. I sin hämnd äro de oförsonliga och
grymma. Deras artighet och gästfrihet mot främlingar är
oförliknelig. Men man må akta sig att sälta tro till deras
vackra ord och talesätt.
Med den christne prisar drusen Christus och hans
Evangelium, med muhammedanen upphöjer han Koran öfver
alla böcker, men bakom deras rygg säger han att den
egentliga, verkliga Metseah år Hamzé, och mot
muhamme-danernes tro säger han i enlighet med Hamzés skrifter:
"Vi hafva icke en Gud, som håller sig osynlig ocb
overksam, så att man ej kan veta hvem och hvad han i sjelfva
"verket är; vi hafva en Gud, som uppenbarat sig på
jorden, så att menniskorna kunna finna och fatta honom."
De hafva tydligen häruti tillegnat sig en christendomens
grundlära, ehuru de af Gud gjort en karikatur.
I sin kateches hafva de sökt förklara och försvara
den tvetalan, som de föra och hvilken låtit tro om dem,
an att de slöto sig till Christi lära, än till Muhammeds.
’ De äro", säga de, "skyldiga sin heliga religion ocb dess
’’bekännare att skydda dem ifrån förföljelse. De otrogna
"äro icke värda att höra sanningen." Ursäkten visar bäst
huru klen tron på den sanningens kraft måste vara, och
huru klen kärleken.
Kärleken har heller intet rum i Hamzés lära. Han
talar blott om intelligensen, om förståndet. "Detta kan ju
hvar förståndig inse!" är ett uttryck, hvarmed ban ofta
slutar sina förklaringar.
Ehuru några delar af Drusernas gudstjenst ännu äro
obekanta, äro dock deras heliga skrifter och läror nu
tillräckligt kända för att kunna uppskattas och för att rådda
oss ifrån den oroande förmodan, att de skulle innehålla
något vigtigt "nytt under solen", för oss oåtkomligt. Ny
är icke denna lära, endast en hopstufning af gammalt och
nytt, hvarvid de gamla, för-christliga ingredienserna fått
öfverhanden, och hvilka mäster-kocken Hamzé — tydligen
ett snille i sin konst, — i samråd med den urgamla
s«-trapen, menniskans högmod, haft talangen att framställa för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
