Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Om bord. Reseminnen: Abugosch, Jaffa. Caipha. Missionärens hem. Dagar på Carmel. Resa till Nazareth. Genesareth. Tiberias. Forntidsdagar och hvardagslif. Bad och Beduiner. Tabor. Åter i Caipha. Något nytt under solen. Beyruth och Libanon. Emir Seid och hans hof. Sitti Camomilla. Druser och Maroniter. Araberna. Mahomet och Al Koran. ”Det lugna lifvets Amma”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
inspirerade honom, och med okuflig ståndaktighet uttalade
och försvarade han den emot alla motståndare; den
blef hans Gideons svärd. Christus erkände han såsom "ett
öfvernaturligt och gudomligt väsende, födt af Engeln
Gabriel och Jungfru Maria." (Berättelsen derom i Koran
hörer till denna boks mest befängda kapitel). Han upptog
och predikade åtskilliga stycken af Christi sedolära, men
visste tydligen icke hvad ban skulle göra af hans person
eller hans Evangelium, hvilka ban dessutom alltför
ofullkomligt kände. Desto bättre visste han hvad han ville
göra af sig sjelf. Han gjorde sig nemligen till Paraklet
eller till den af Christus utlofvade hugsvalaren’ , den
helige Ande, som skulle lcrmma efter honom, "taga af hans
och undervisa menniskorna i all sanning." Muhammed
förklarade sig för den egentliga fullbordaren af det verk
Christus begynt — mon som han föga förstod — utgaf
sig för den sista och enoa fullkomliga propheten eller
siaren af Guds rådslag och gjorde till de sanna troendes
lösen och lära följande välbekanta bekännelse: Gud är en
och Muhammed är hann prophet
Huru mycken ärlig tro, huru mycken halfförryckt
sjelfförvillelse, huru mycket medvetet bedrägeri haft del i
hans lära om sig sjelf och sin mission vet Gud allena.
Allt hvad jag läst om honom och allt hvad jag läst i
Koran (El eller Al Koran, "det framför allt läsvärda", det
som bör läsas,) — och jag har här läst icke litet deraf i
godkända öfversättningar på trenne språk och med ett sinne,
som ingen kan beskylla för fördomsfullhet eller för bristande
böjelse att hellre se ljuset än skuggorna — allt har blott
tjenat att låta mig i den muhammedanska religions-läraren
se ett högst egendomligt psychologiskt phenomen, en
blandning af stort och smått, högt och lågt, klokt och oklokt,
så som det sällan i lika mått framstått hos en menniska,
se en man, som väcker min förundran, men icke min
beundran.
Sådan som han sjelf, så är ock hans verk Al Koran.
Man kunde säga derom såsom man sagt om mer än en bok:
"det finnes deri åtskilligt både godt och nytt, men det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>