Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Om bord. Reseminnen: Abugosch, Jaffa. Caipha. Missionärens hem. Dagar på Carmel. Resa till Nazareth. Genesareth. Tiberias. Forntidsdagar och hvardagslif. Bad och Beduiner. Tabor. Åter i Caipha. Något nytt under solen. Beyruth och Libanon. Emir Seid och hans hof. Sitti Camomilla. Druser och Maroniter. Araberna. Mahomet och Al Koran. ”Det lugna lifvets Amma”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 1
Samma arabiska muak för superlativer och ornering
ådagalägger Muhammed i sina beskrifningar på himmel och
helvete, de mäktiga sporrar, hvarmed han dref sina
lärjungar. Han sockrar paradiset och han saltar pà helvetet;
han kryddar med utsökt smak det förras njutningar och
det. sednares plågor, alla sinliga, groft materiela. Han
föder, han mättar dermed den kräsliga österländska
fantasien. Lydnad oeh allmosa, dagliga tvagningar och böner
— efter formulär — samt läsning af Koran föra den
troende in i paradiset. En pilgrimsfärd till de heliga
orterna Mecca och Medina förvärfvar honom högsta sällhet
der. Hadschi, en pilgrim, är bland araber och turkar allt
ännu en hederstitel, och äfven de christna pilgrimerna i
Palestina hafva godt häraf. Mer än en gång har min
arabiska muekaro öppnat mig väg genom trängsel på
gatorna eller utanför städernas portar med ropet: "Hadschi!
Hadschi!" Vid detta rop delar sig folkhopen, kameler och
åsnor drifvas undan, vägen blir fri. Och derför har jat:
uppriktigt tackat den arabiska propheten.
Muhammed satte, liksom alla araber, stort värde på
stylens skönhet och prydlighet, och han brukade prisa sina
Sura’s såsom mönster derför. Så anses de äfven af de
troende. Dessa troende hafva emedlertid, efter
Muhammeds död. splittrat sig i ett stort antal sekter. Man
räknar för närvarande mer än sjuttio muhammedanska sekter,
och di t är märkvärdigt att af deras skrifter se huru bland
dem, liksom inom christendomens kyrkliga partier, samma
frågor och strider uppstått öfver Guds natur och förhållande
till menniskan m. m. Men utsigten för frågornas lösning
är annorlunda för Muhammeds, än för Christi efterföljare.
De tvenne muhammedanska hufvudsekterna. — under
hvilka alla de andra kunna subsummeras — äro ühiiter
eller orthodoxa, och Sunniter eller heterodoxa, äfven
Traditionalister kallade. De förra läsa och åberopa sig på
Koran allena, de sednare sätta i jemnbredd med den en
tradition, som utlägger och förklarar dess innehåll. Shiiter
ocb Sunniter äro bittra fiender. En Shiit — så har jag
hört sägas - "ger väl en Sunnit en dryck vatten, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
