Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Resa kring mindre Asien. Tripoli. Latakiah. Gästabud och bal. Iskanderun. Mersina. Ressällskap och samtal om bord. Rhodus. Grekiska öar och minnen. Smyrna. Diakonisshemmet. Svenska konsulns hem. Lifvet i Smyrna. Grekland i Asien. Tre dagar på Mythilène. Åter i Smyrna. Polykarpus Martyren. Turkiska Dervischer. Afresa till Constantinopel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
kransad af massiva berg med gröna sluttningar, — i
sanning ett skönt, storartadt panorama! Men hvar ligger då
Smyrna? — ty Smyrna skall ligga här — den stora
handelsstaden, från hvilken alla vestra Asiens läckerheter
tillströmnia Europa; staden med 150,000 innevånare. Jag
ser icke Smyrna! Ser ni der — framför oss, i fonden af
den vida bassängen, på den breda sluttningen af berget,
en massa låga, gula och röda trähus med tegeltak, några
hvita stenhus, några minareter, såsotu vaktor vid turkiska
moskéer, — det är Smyrna. Förr låg staden högre upp
på berget ända till den gamla tornruinen, som står på dess
spets. Då gjorde Smyrna mera effekt; men jordbäfningar
omstörtade de högre belägna qvarteren af staden; sedan
dess har man dragit den närmare stranden, der den liksom
förlorar sig i bergets massa. Men se mängden stora
fartyg och ångbåtar der utanför, — de vittna tillräckligt om
den stora handelsstaden, med den ypperliga, makalösa
hamnen. Nu ligga vi stilla, nu äro vi der, vid Smyrna!
Anblicken af den verldsbekanta staden var icke
imponerande. Kanske stiger den vid närmare bekantskap.
Herrarne skynda i land för att få rum i stadens enda goda
hotel "les deux Augustes." Jag skyndar, som vanligt, icke,
och när jag kommer i land är hötelet yIes deux Augustes"
alldeles upptaget. Man visar mig till "hotel de l’Orient",
ej långt derifrån. Namnet lofvar godt, läget är vid
hafsstranden, inga gäster finnas i de få, illa försedda rummen,
och värdinnan, en gammal fransyska, ser ut som — en
gammal stygg fransyska, värsta sort gamla fruntimmer jag
träffat i verlden. Ilon liknar en guldbesmidd
Hippopo-tamus. men med en uppsyn — hu! . . . . Emedlertid —
hvar får jag bättre? Jag vet det icke, och så stadnar jag
qvar. Utsigten åt hamnen är förtjusande och qvällsvarden
rätt god. Men natten — o ve! o! Tiberius ochTiberias!
Ha ni skickat edra plågoandar att förfölja mig här? Eller
höra de till värdinnans hofhållning, och är hon deras
hemliga drottning? — Säng, soffa, ländstol, öfverallt kräla de
bruna, som vi i Sverige ge ett så artigt namn. Omöjligt
att få ett ögonblicks sömn’ . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
