Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Resa kring mindre Asien. Tripoli. Latakiah. Gästabud och bal. Iskanderun. Mersina. Ressällskap och samtal om bord. Rhodus. Grekiska öar och minnen. Smyrna. Diakonisshemmet. Svenska konsulns hem. Lifvet i Smyrna. Grekland i Asien. Tre dagar på Mythilène. Åter i Smyrna. Polykarpus Martyren. Turkiska Dervischer. Afresa till Constantinopel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Trött och matt begaf jag mig på morgonen till
Dia-koniss-hemmet, den stora uppfostrings-anstalten i Smyrna,
som jag längtat att lära närmare känna. Genom trånga,
krokiga gator, der folket redan var i full rörelse, kom jag
till ett temligen stort nybygdt hus i enkel styl. Det var
Diakonisshemmet. Jag ringde och porten öppnades, ack!
huru vackert derinom! Genom förstugan med hvita
marmorväggar och ett mosaikgolf af små kullriga stenar ser
jag ut i en trädgård, der solen lyser på sköna blommor
och träd. På hvita marmortrappor föres jag upp i svala,
ljusa salar, der allt talar om renlighet, comfort och god
smak. Behagliga qvinnogestalter skymta i gångarne. Allt
är dock tvst ocli stilla, nästan högtidligt. Man förer mig
in i ett litet grönklädt kabinet; ett högväxt, ännu ungt
fruntimmer, med den Kajserswerthska lilla Diakoniss-mössan
och vänlig, ehuru allvarlig uppsyn kommer emot mig. Det
är anstaltens föreståndarinna, systern Minna Grosse.
Jag hälsade henne från systrarne i Jerusalem. Det
och mitt synbara intresse för diakonissornas verksamhet
öppnade för mig hennes hjerta. Hon hade just nu en
stunds ledighet och förde mig sjelf genom den betydligare
delen af anstalten. < tfverallt såg jag ändamålsenlighet,
parad med en prydlighet, som jag ingenstädes förr sett i
uppfostrings-anstalter för unga flickor. Hela anstalten
förekom mig — "Ladylike’ — för att begagna ett
uttrycksfullt engelskt ord. Den anlades för blott få år sedan
af Minna Grosse och fyra unga diakonissor, och med den
påföljd att den nu fullkomligt bär sig sjelf och har ett
stigande antal elever ur stadens och flera Österns städers
bästa familjer af olika christna religionsbekännelser. Då
syster Minna gjort undervisning i biblisk lära och
christen-dom till ett oafvisligt vilkor för skolans elever, så hafva
katholska prester häftigt motsatt sig unga katholska flickors
inträdande der och äfven hotat deras föräldrar med
ex-eommunikation. Men den moraliska uppfostran och den
undervisning, som gifves de unga flickorna i denna anstalt
är så öfverlägsen all den man hittills ägt i Österlandet,
att christliga katholska föräldrar haft mod nog att trotsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
