Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Resa kring mindre Asien. Tripoli. Latakiah. Gästabud och bal. Iskanderun. Mersina. Ressällskap och samtal om bord. Rhodus. Grekiska öar och minnen. Smyrna. Diakonisshemmet. Svenska konsulns hem. Lifvet i Smyrna. Grekland i Asien. Tre dagar på Mythilène. Åter i Smyrna. Polykarpus Martyren. Turkiska Dervischer. Afresa till Constantinopel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
qvàinligheter saknas. Du tvà älskande hade mast under
vintern ho i ett mörkt kök, för att skydda sig för vinden
och kölden, ty deras bostad hade inga fönster. Den unga
frun var en täck, liflig och intagande fransyska från Smyrna.
Hennes far hade vägrat samtycka till hennes giftermål.
Men då den unge mannens hälsa bröts lät hon enlevera
sig af honom för att blifva hans vårdarinna och hus-*ro.
Fadern, hoppades de, skulle låta blidka sig med tiden. Båda
de unga sågo innerligen lyckliga ut.
Min andra roman-episod rör tvenne fattiga flickor och
systrar pä Mythilène. Den äldre af dem skänkte hela sin
lilla del i ett hus åt. den yngre på det hon mätte kunna
gifta sig med en bra karl, som hon älskade och som
älskade henne. Som denna hederliga karl är en bagare, så
hoppas jag att den goda systern aldrig skall sakna färskt
bröd på sitt bord.
I öfrigt lära sådana offer af systrar för yngre systrar
— eller bröder — icke vara sällsynta på Mythilène.
Den 10 Juli.
Blåst synes vara en denna ö’s mindre angenäma
egenhet. Den torde vara god för luft och hälsa, men blir
lätt för stark för trefnaden. Tvenne dagars häftig vind
hafva låtit mig erfara det. Den nu rådande vinden kallas
här: Karpus-Melte’s", vattenmelonernas vind; ty den
säges blåsa virl den tid, ilå dessa meloner mogua. Frisk är
den, såsom hafvets anda.
I går afton gjorde jag en längre fotvandring åt den
sidan af ön, der förmögna turkar hafva sina boningar.
Den utgöres af en följd utaf lummiga dälder, kullar och
trädgårdar, fulla af rosen lager och andra blomrika buskar
samt sköna träd. Det är förtrollande vackert och täckt,
och kanske icke mindre för den brist af orduing och
sy-metri, som råder i anläggningar och bygniugar ; ty det är
en oordning, som kunde vara paradisets. Det är öns
förtjenst. Öns natur och turkarnes vårdslöshet vålla det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
