Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Återblick på resan genom Archipelagen. Dardanellerna, Constantinopel. Min nya riddare. Sorgliga och glada nyheter. Fart uppföre Bosforen. Sultan Abdul Medschid. ”Asiens söta vatten.” Sophia-kyrkan. Janitscharerna. Delphiska trefoten. De svängande Derwischerna. Constantinopels inre. Brunnar. Bazar. Jern-kolonnen. Dschemberlidasch. Sagolik förändring. Något om Turkiet och dess framtid. Reformens hinder. Constantinopels stora sqvaller. Despotismen och friheten. Turkiets fruntimmer och prester. De vrålande Derwischerna. Österlandets och Vesterlandets idealer. Syriens ställning. Afresa till Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
inetstron oeh himmel med guldfrans. Väl mer än
tjuge roddare i hvita silkesskjortor väntade i denna på sin
höge herre och herrskare. En musikkår står på stranden
utanför palatset, färdig att blåsa till afresa. Vi fara förbi
en liten moské vid stranden, smyckad och prydlig som en
fransk paviljong: den kallas oalide (moder) och är bygd
af sultanens nu aflidna moder, en god fru, soui med den
förenade ett hospital för sjuka af alla religioner och ett
herberge för fattiga, lärvilliga studerande — välmenta
anstalter, som efter sultaninnans död förfallit till — intet.
Vi hasta förbi, skyndande uppför Bosforen, för att om
möjligt vara viil moskéen före sultanen. Men förgäfves.
Kanonskott, trummor och musik ge tillkänna att sultanen
lemnat sitt palats, och hans kaik säges flyga på vattnet.
Vi ha en half timmas försprång: men snart se vi de hvita
och förgylda kaikerna bakom oss, snart böra de hinna
upp oss. Skeppen flagga och salutera med skott på skott:
från station till station på stränderna ljuda trummor och
uppstämmes musik. Sultanen far förbi. Nu är den
kejserliga flotiljeu oss nära, nu ror den om oss; först en stor,
hvitmålad kaik. i hvilken sitter storamiralen; så sultanens
kaik, med några och tjugo roddare, hvilka för hvart årtag
stiga upp och göra en bugning för sjelfherrskare!), likasom
kunde de eljest icke få rätt fart. lian sitter på sin tron
af sammet och guld med tronbimlen öfver sitt hufvud, en
liten man i mörk röck och mörkröd fez på hufvudet, lian
språkar lifligt med ett par herrar, som åtfölja honom, och
tecknar med handen. På vår lilla kaik kastar han blott
en flygtig sidoblick, och hans anletsdrag kan jag ej rätt
urskilja. Godt, jag träffar honom väl vid utgången från
moskén. Den kejserliga kaiken med de metodiska årslagen
flyger på vågorna. Sju å ütta mindre kaiker följa efter
den med ministrar, generaler oeh hofvets herrar. Snart
ha vi förlorat den hvita flottiljen ur sigte, och blott
kanonskott och trumljud gifva oss tecken hvar sultanen far fram.
Vi följa efter.
Dessa Bosforen» stränder, hvad de äro vackra ! Asien
oeh Europa pryda sig som ikönaat här, när de närma sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
