Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Återblick på resan genom Archipelagen. Dardanellerna, Constantinopel. Min nya riddare. Sorgliga och glada nyheter. Fart uppföre Bosforen. Sultan Abdul Medschid. ”Asiens söta vatten.” Sophia-kyrkan. Janitscharerna. Delphiska trefoten. De svängande Derwischerna. Constantinopels inre. Brunnar. Bazar. Jern-kolonnen. Dschemberlidasch. Sagolik förändring. Något om Turkiet och dess framtid. Reformens hinder. Constantinopels stora sqvaller. Despotismen och friheten. Turkiets fruntimmer och prester. De vrålande Derwischerna. Österlandets och Vesterlandets idealer. Syriens ställning. Afresa till Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Bujuk Déré, den 3 Augusti.
Förnämsta grunden för svårigheten af Turkiets
pånyttfödelse torde dock ligga hos dess qvinnor och prester.
Vål längta mångs af de förstnämnda, i synnerhet uti
Constantinopel, från deras harems-lif till det lif, som de se
europeisk» fruntimmer njuta; men de längta såsom barnet
efter månens bild, hvilken det ser glänsa i vattnets spegel. De
vilja höra musik och i synnerhet se — "musikanterna", se
och umgås med europeiska herrar", det erkänna helt naivt
flera af de vackra instängda, som blifvit ledsna vid sina
herrars enformiga despotism och ändå enformigare umgänge.
De förstå litet hvad qvinnans frihet i ädlare mening vill
såga, och deras herrar och husbönder förstå det lika litet.
Det behöfves icke mindre än en döpelse uf hela turkiska
nationen, en omvändelse till christendoinen för alt lyfta
slöjan från den turkiska qvinnans själ och gifva henne
förmåga att föda och uppfostra ett fritt folk. Vill blir
månggiftet. i följd af tidens påtryck, allt sällsyntare i Turkiet,
och flertalet män i Constantinopel säges hafva blott en
laglig hustru — slafvinnornas antal är ännu obegränsadt,
— ocb väl låter en och annan pascha sina döttrar lära
läsa fransyska och klinka litet på fortepiano, hvilket, icke
gör dem klokare och lyckligare; men dervid stadnar det.
Qvinnan måste, enligt turkens tro, förblifva en "beslöjad",
en "obekant." Och blott under okunnighetens och
tvångels skydd tror han sig kunna bevara henne oeh sig sjelf
från vanhede.r*). Han har dessutom gammal sed och
Korans lag på sin sida. Men mot den grundliga
omvändelse jag nämnt sätter sig naturligtvis med all makt den
lärda klassen med sina Ulemas. Imani6, derwischer. Ulemus
*) Utförligare underrättelser om do turkiska fruntimren samt om
det vestliga Österlandets qvinnor lemnar grefvinnan Dora
cCIsiriat utmärkt intressanta arbete: "lea femmes en Orient."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
