Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30. Ett svenskt hem på landet nära Athén. Patriarkaliskt familjelif. Pan-hagia-festen. En ny Helena. Romaikan. Kephissia. Nymphernas grotta. Dygder och hög ålder hos landtfolket. Åter i Athén. Akademien. Platos minne. Sista teckning i Athén. Demosthenes. Oväntad vändning i mina resplaner. Afresa till Nauplia, Argos och Korinth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar.
47
"andra tappra mstn, som hvila i do offentliga grafvårdarne,
"och hvilka alla staden hedrat med en lika ärofull
begrafning, icke endast dem, Æschines, som voro lyckliga, och
icke endast segrarena. Och detta med rätta. Ty livad
’ rättskaffna mäns pligt är, det ha de alla fullgjort; men
lyckan kan endast gudarna beskära."
Æschines, sednare förvisad från Athén, inrättade på Chios
en skola för vältalighet, i hvilken han brukade såsom mönster
för denna konst anföra och deklamera Demosthenes’ tal.
En dag, då han sålunda uppläste ett af dessa tal och såg
sina lärjungar hänryckta deraf, utropade han i plötslig
hänförelse: "Hvad skulle ni då sagt om ni äfven hört honom
sjelf!"
Detta vittnesbörd om Demosthenes’ talang af en
öfvervunnen motståndare ocli rival är ett af ädlaste art.
Demosthenes besegrades ej, likasom Athén, af
Pliilip-pus och Alexander, utan fortsatte äfven under dem sin
andliga kamp för fosterlandets frihet. De synas hafva
ärat hans frimodighet och snille; men Alexanders
generaler förföljde, efter den stora härförarens död, den helleniske
frihetskämpen, hvars tunga och penna de fruktade mer än
athenarnes svärd.
Kringhvärfd af sina och fosterlandets fiender i
Posei-dons-templet, på Kalaurios ö (nu Poros), dit han flyktat,
och fruktande att falla i deras händer, undandrog sig
Demosthenes denna sista bitterhet genom frivillig död.
Han intng gift, som, berättas det, han bar på sig,
förvaradt i en skrifpenna. Han var då öfver sextio år
gammal, hade lefvat ett lif rikare, i bästa mening, än do flesta
menniskors, och dog, såsom en ädel hedning, i hans
belägenhet, hade rått att dö.
Hans bild (i synnerhet den ypperliga statyn i
Vatikanen), bevarad åt oss genom de gamles plastiska konst,
är skön i sjelfva sin fulhet genom den karakter af lugn
kraft, harmonisk utveckling, okuflig energi, som den
uttrycker. Klippan med drake-besegrarens tempel, som står
så hög i Athenas dal, är för mig en annan god bild af
Demosthenes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
