Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. Solig morgonfärd emellan öarne Ægina, Poros, Hydra, Spezzia, m. fl. Ankomst till Nauplia. Morgonvandring. Stora utsigter. Minne af grefve Kapodistria. Besök på Palamidos. Skarprättarnes Ö. Utflygt till Argos. Resa till Arkadien. Tripolitza. Arkadiska uppträden. Från Tripolitza till Sparta. Första afton i Eurotas dal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar.
•57
blott en dagsresa derifrån och hafva fast beslutat att
hädanefter kunna säga: ’Jag, äfven jag har varit i
Arkadien !"
Tripolitza, den 5 Sept.
Jag är i Arkadien! Framför mig sträcker sig en
härligt grönskande dal; jag är i ett arkadiskt gästvänligt hem ;
men först ett ord om resan hit!
’ Ni måste begagna vinden från nordan, som sticker
upp hvar morgon kl. 4, låta den föra er öfver viken till
Mylos, och der låta vagnen vara er till mötes!" Så
tillrådde oss vår goda värd, kapten Steinhanser, och Bå
gjorde vi.
Vid stjernornas ljus, ännu innan dagningen, stodo vi
på Nnuplias brygga och stego i vår lilla segelbåt. Vinden
från norr var ännu icke uppe. Men vi lade ut och satte
upp seglet, och se! strax derpå infann sig en vindkåre
från norr, men så mild och lätt, som en vestanfläkt, svällde
vårt segel oeh krusade den spegelklara viken. Hur vackert
glimmade stjernorna,
"och ljudande vågen
brusade purpurskummig kring kölen af ilande skeppet" *),
ty purpurröd uppgick morgonrodnaden, "den rosenfingrado
Eos", och färgade v igen och de höga bergstopparne
framför oss. Härlig var färden i dess sken öfver Argos’ vik.
Innan vi kommo till Mylos hade solen gått upp.
I)er befunno vi oss i den Lerneiska Hydrans hem,
oeh ehuru, enligt sägen, Herkules hade dräpt den för ett
par tusen år sedan, sågo vi ännu några af dess 100
hufvuden blicka upp i dagen i svällande, strömmande källor
och dammar af bottenlöst djup; sannt är, att de nu voro
*) Odysseia 2:dra sången, Öfv. af J. F. Johanson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
