Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. Morgonvandring bland Spartas ruiner. Utsigt af Eurotas’ dal från Spartas Akropolis. Eviga minnen. Det spartanska lifsidealet. Leonidas’ graf. Mistra. Den stora marknaden. Ridt till Platanista och Parori. Lakedaimon förr och nu. Spartas qvinnor. Afresa öfver Hagios Petros till Astros och till Nauplia. Från Nauplia till Mykenä och Korinth. Från Korinth till Athen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
%
Trettiondeförst-a stationen.
hvilket ses i Villa Ludovisi vid Rom. då kunde väl denna tro
trösta ett sörjande modershjerta. Denna Juno-bi Id är
föröfrigt bra litet lik den Homeriska skildringen af Jupiters
trätosamma, småsinnade maka. Och åter och åter frågar
jag huru det kom sig, att gudar och gudinnor framställas
så olika i grekernas plaBtiska bilder och i deras saga och
sång , att de äro så höga i de förra och i de sednare så
låga, så små?!
Under vägen till Korinth uppmuntrade jag mig
emellanåt med det bekanta ordspråket, att ’ icke hvar och
en får komma till Korinth." Jag behöfde denna eggelse,
ty man hade gifvit mig en stor, mörkgrå åkarkamp, som
gick som en kamel, och ehuru stigen till Korinth är vida
bättre, än stigarne i Lakonien, tröttade mig denna
dags-ridt af 6 timmar mera, än alla de föregående dagarnas
tillsammans. Huru jag saknade min lilla hvita vän!....
Vägen är kal och erbjuder, efter Zkroinofci-paaset —
stället för en blodig seger af grekerna öfver turkarne i
befrielsekriget — föga af intresse förr än man, från höjden
af åsen, som skiljer Argos från Korinth, får utsigt öfver
Korinthiska viken, och sednare, då stader, med dess
Akro-pol, dess vida grönskande slätt, dess himmelsblå hafsbugt
och på andra sidan derom Kithärons, Helikons och
Parnassens ryktbara höjder utbreda sig för ögat — en i
sanning makalös anblick!
Det var vid solnedgången som vi, efter en tröttsam
ridt utföre bergen, kommo fram till Korinth.
Vid foten af sin Akropol ligger den urgamla,
verldsbekanta staden, vänd mot den blå hafsbugten, som bär
dess namn, men skiljes från den genom en vidsträckt
grönskande plätt med olivlundar och vingårdar. Den ser, pi
afstånd, vänlig och inbjudande ut, men på nära håll huru
bedröflig! Vi tågade genom gator af grus och stenhögar,
ramlade eller ramlande hus! Midt ibland ruiner står en
liten grupp antika, doriska kolonner, återstod af Korinth»
äldsta Minerva-tempel, som jordbäfningarne skonat medan
de omstörtat eller skadat alla stadens nyare bygnader. Vi
sågo ej ett hus, som icke var rcmnadt, och neppeligen två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
