Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 33. Mitt nya hem. Promenader. Vaknande lif i Athénas dal. Våra aftnar. En ny Iliad. Lycko-dagar. Olympion. Nya Olympiska lekar. En hal på slottet. Kung Otto och drottning Amalia. Prins Alfred. En grekisk fru om grekiska fruntimmers uppfostran. Schillers-fester. Congress-rykten. En julafton i Athén. Slut på det gamla året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urckland och des» osr.
109
grekemu h:ule det bittre. l>esto mer» miste man
beundra detta folks ihärdiga kamp emot turkarne, dess mod
oeh tålamod att uthärda all slags nöd, svälta, bo i hålor,
lida brist på allt, hellre än att gifva vika för den gaoila
fienden.
Slaget vid Navarino, det är sannt — de philhellenska
folken» slag — bestämde slutligen Greklands öde, och
utan detta slag skulle det unga Hellas icke hufva mäktat
eröfra sin frihet. Men det hade. redligen förtjenat den
genom sina söners oeh döttrars offer af allt hvad
menniskan högst värderar utaf lifvets goda: lugn, gods. hälsa
och sjelfva lifvet. När fredén slöts hade de flesta af
frihetskampen» hjeltar stupat på den jord de försvarat, och
denna jord var en ödemark då Grekland upptogs —
UPP-atod såsom en fri stat bland jordens fria stater’.
Dessa voro den tyske pbühellenena starkt oeh varmt
uttalade ord öfver den grekiska frihetskampen. Mitt hjerta
instämde i dem , jag kände deras sanning. Och så sågo
vi på de unga planteringarne. som växte omkring oss. och
det unga Athén, som lyste i aftonens ljus, med sina
prydliga hus och kyrktorn gladt , utbredande sig emellan
Akropolen oeh Lykabettos. Så hade friheten och freden
förvandlat scenen på trettio års tid.
Ku annan oktober-afton skänkte mig en annan
intressant bekantskap i den genialiske tyske bildhuggaren,
professor üieyel, som med drastiskt lif skildrade flera
uppträden ur Greklands mest vilda folk och landskap.
Så berättade han om roainotterna och Maina, (i hvilket
land ban tillbragt flera är under uppsökande och sedan
bearbetande af dess urgamla berömda marmorbrott),
mulodramatiska scener, i hvilka det storartade och det usla,
det tragiska och det komiska, mötas i alldeles
egendomliga gestalter. Folket, i Maina lefver clanvis och dessa
daner» eller slägter» namn gifva tillkänna deras vildt
romantiska lynne*). I deras folkförsamlingar fàr den
*) Sfisoin bevis ma anföras följande Mainoltinka slägtnamn.
Melei (af stam fadren Melas) .... honungsmakare.
Metaui............druckna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
