Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. Nyårsdagen. Grekernas nyår. Återblick på Greklands sednaste frihetskamp. Kleptherna. Rhigas och Koraïs. Den nationella grundfonden. Frihetskriget och dess män. Fogeln Phœnix. Den nya dagens morgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar. 14.")
lian uppmanade till lydnad för den bestående ordningen
ocli undergifvenhet för öfverheten, sökte han uppfostra
Greklands unga män till att kunna bli dess lagstiftare och
framdeles befriare:
"för fosterland, maka och bara,
religionen och fädernas grafvar."
Den väg. som Rhigas med sina krigiska sånger, och
sednare Ypsilanti jemte Hetäristcrna bröto med svärdet,
ansåg Korais vara för tidig oeh Greklands olycka.
Medan Rhigas med martyrens död fick plikta för sitt
modiga uppträdande, drog sig Korals tillbaka i djup
stillhet i Paris, men fortfor derifrån att oaflåtligt verka för
Greklands fredliga utveckling.
Rhigas hade i sin sista timma yttrat: "Sädet har jag
utsått; den tid skall komma, då mitt folk skall skörda dess
söta frukt 1"
Vid ryktet om lians grymma död upprördos alla
christna folkslag på det gamla Greklands jord, till hvilka
ban. utan åtskiinad, hade ställt sina patriotiska sånger:
Mainotter, albaneser, bulgarer, sulioter, roumäner m. fi. —
Alla kände sig vara söner af II«lIas, och den dunkla
glöden, som ban tändt, flammade upp till låga
Dock, låt mig här nämna ep. tredje faktor i den
grekiska resningen. Jag ser dess tysta födelse långt
tillbaka i tiden, lik ett af dessa "enfants terribles", hvilka
onaturliga fäder sig ovetande uppföda till egna missgerningar*
straff.
Jag har redan antydt den. När Osman
"benbryta-rens" stam utbredde sig öfver Greklands jord flydde degs
ädlaste söner till Italiens, Tysklands, Englands och
Frankrikes uppblomstrande länder och funno i deras
vetenskapliga centrer vänner, skydd och varm sympathi. Dà knöts
emellan Greklands och vestra Europas folk det band, som
sedan blef en elektrisk tråd emellan båda. De
landsflyktiga grekerna väckte öfverallt på nytt kärleken till den
gamla vetenskapen och litteraturen, och mottogo sjelfva
den nyare bildningens ädlaste impulser för menniskorätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
