Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. Nyårsdagen. Grekernas nyår. Återblick på Greklands sednaste frihetskamp. Kleptherna. Rhigas och Koraïs. Den nationella grundfonden. Frihetskriget och dess män. Fogeln Phœnix. Den nya dagens morgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 Trettiondefjerde atationen.
Klepht-sångernas rådande ingifvelse är emedlertid
hatet mot turkarne och kärleken till friheten.
Det var till dessa vilda afläggare af det gamla
frihetsträdet, till dessa spridda krigarehopar på de grekiska
höjderna, som Kotiftantin Rhigas, i början af detla
århundrade, ställde sitt patriotiska upprop:
"Hvi (öfven J längre p& bergen,
likt rofdjur för fienden rädda,
i skogarnes gomslen och snår ?
Till strids, palikarer! till vapen
för fäder, lür bain och for bröder,
for altaret, hemmet och härden,
för frihot oeh fädernesland!
–– att lefva
en dag såsom fri är ju bättre
au tusende år såsom träl!"
Rhigas var född i Thessalien. Ilela det nordliga
Greklands ungdom sjöng med hänförelse hans krigiska
sånger, som uttalade dess hjertas dunkla drift.
Samtidigt med Rhigas se vi uppträda på Greklands
skådeplats en man, som i slutet af förra århundradet och
begynnelsen af det nuvarande blir den andliga
frigörelsens anförare, liksom Rhigas var det för den politiska.
Adamanlws Korals, född på Chios, egnade sig tidigt
åt läkarekonsten och språkforskningen. Men snart
omfattade han, såsom sitt förnämsta lefnadsmål det att lyfta
pitt fädernesland ur den förnedring och slöhet, i hvilka
det sjunkit under det turkiska oket. Trogen den gamla
grekiska lifs-åsigten, ansåg han okunnighet vara moder till
allt ondt, kunskap och insigt enda medlet till vinnande af
allt godt, vare sig andligt eller timligt. 1 Smyrna, i
Athéii, i Paris arbetade ban ifrigt att upplysa och fostra
sitt folk genom det gamla språkets återupplifvande, genom
läroböcker för skolorna, genom utgifvande af de klassiska
författarne, genom öfversättningar af främmande länders
humanistiska tänkares verk (så Beecarias och Benthams), samt
genom flera originalarbeten. Unn gjorde sina landsmän
uppmärksamma på orsakerna till Greklands förnedring och
fall, utvisade medlen för dess upprättelse, och under det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
