- Project Runeberg -  Lifvet i gamla Verlden. Dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland / Tredje Bandet, Femte delen: Grekland och dess Öar /
153

(1860-1862) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. Nyårsdagen. Grekernas nyår. Återblick på Greklands sednaste frihetskamp. Kleptherna. Rhigas och Koraïs. Den nationella grundfonden. Frihetskriget och dess män. Fogeln Phœnix. Den nya dagens morgon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Grekland och dess öar. 14.")

i Konstantinopel. Sultanen kunde ,<ammandraga hela sin
styrka för att krossa Grekland. För att göra detta så
mycket fortare och säkrare slöt han förbund med sin
mäktigaste vasall, Mehemed Ali, vice konung af Egypten.
Denne utrustade en stark flotta och lät den under sin
sons, Ibrabim Paschas anförande afgå till Moreas kuster.
Ilär landsatte lbrahim sina landttroppar och lät dem
intaga och förhärja det vestliga Moreas härliga dalar och
kustland. En turkisk flotta stötte till den egyptiska;
båda lade sig för ankar i Navarinos säkra hamn på Moreas
vestra udde.

Uppträdandet af denna Turkiets barbariska
bundsförvandt på Greklands jord kom det Vestliga Europas
regeringar att studsa. lbrahim Pascha var en man af råa
passioner, våldsam, vällustig och grym, — i allt en
afrikansk despot. ITans yttre var en trogen bild af hans
inre. Hans första handlingar i Grekland förespåddo det
värsta öde för det olyckliga landet. Skulle en sådan man
bli Greklands bödel och sedan dess beherrskare ? Skulle
den klassiska bildningens hemland, den europeiska
vetenskapens vagga blifva ett egyptiskt Satrapi?

Så frågade man sig. Så frågade sig i synnerhet
England. Allt mera begynte man inse, att Greklands
kamp var en europeisk och innebar civilisationens kamp mot
barbariet. Följden häraf blef, att i samma stund, som vi
se Turkiet förstärka sin makt mot Grekland genom
förbund med Egypten, se vi en stormakt af belt annan
be-tvdelso träda upp på grekernas sida. Det iir hafvens
drottning, det är Britannia, som blir det kämpande
Greklands van i den stund detta, likt den döende gladiatorn,
tyckes nedsjunka, utmattad af blodsförlust efter den långa
mördande striden.

Aldrig hade Greklands befrielsekamp sett så hopplös
ut. Turkiet stod starkare och mer hotande än någonsin
både i norr och söder. Inom landet försvagade chefernas
söndring, finaneernas oordning, den djupa och dagligen
tillväxande nöden, all enig, kraftfull samverkan. Vi seden
grekiska centralregeringen flytta från den ena staden till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifigamla/5/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free